Så mycket får julen kosta

Optimismen om den egna hushållsekonomin ökar men hushållen håller hårt i plånboken inför julen.

Det visar Swedbank och sparbankerna i nya rapporten ”Hushållens konsumtionsplaner jul och nyår 2023”.

Det pressade kostnadsläget gör att många skär ner bland sina utgifter och planerar att hålla igen både på årets julinköp och på sin konsumtion under nästa år, konstaterar Swedbank.

– Vi är på väg in i en lågkonjunktur och många väljer att ta det säkra före det osäkra och håller igen på konsumtionen. Den redan hårt pressade detaljhandeln ska därför inte räkna med någon rekordförsäljning under jul och nyår, säger Arturo Arques Swedbank och sparbankernas privatekonom.

Lägger lika mycket

Bland de svenska hushållen planerar 28 procent att lägga mindre pengar på julfirandet i år.

Två av tre uppger att de kommer lägga maximalt 3 500 kronor på julklappar och lika mycket på mat och dryck.

Intressant att notera är att 67 procent av 65-plussarna svarar att man i år planerar att lägga ungefär lika mycket pengar som vanligt. Det är den högsta siffran av alla åldersgrupper.

– Att det är en hög andel äldre som planerar att lägga ungefär lika mycket pengar på jul- och nyårsfirandet ska inte tolkas som om den höga inflationen inte är ett problem för dem utan snarare på att det inte finns så mycket de kan dra in på, säger Arturo Arques.

Genomsnittet för alla svarande är 61 procent. I åldersgrupperna 18-29, 30-49 och 50-64 år är det 54, 63 respektive 61 procent som tänker satsa som tidigare år.

En spegelbild ger undersökningen genom frågan om man planerar att lägga mindre pengar än vanligt i år. 24 procent av 65-plussarna svarar ja, lägst av alla åldersgrupper. Genomsnittet för alla svarande är 28 procent.

Måste dra åt

Många planerar att hålla igen med utgifterna även under nästa år.

På frågan ”Finns det något du planerar att lägga mindre pengar på 2024 än vad du gjort i år (2023)?” svarar 16 procent av 65-plussarna ja när det gäller ”småköp”. Det är en lägre andel än i samtliga övriga åldersgrupper. Genomsnittet för alla svarande är här 29 procent.

När det gäller restaurangbesök och uteliv respektive nöjesresor och hotellvistelser planerar ungefär femtedel 65-plussarna att dra ner, vilket också det är ungefär samma nivå som genomsnittet.

– Det är ingen tvekan om att hushållen tvingas dra åt svångremmen. Många försöker begränsa effekten av den försämrade köpkraften genom att dra ner på såväl jul- och nyårsfirandet som på småköp, kläder, skor och restaurangbesök, säger Arturo Arques.

Sparpengar

Många hushåll har anpassat sin ekonomi för högre matkostnader, och under det senaste halvåret har 22 procent (14 procent av 65-plussarna) tagit av sitt sparande för att köpa mat, visar Swedbanks undersökning.

För nära 10 procent har de höga matpriserna medfört att de minskat eller helt slutat att spara.

Riktat stöd

För hushåll med små marginaler är läget särskilt tufft. Av de hushåll som planerar att lägga mindre pengar på jul- och nyårsfirande i år har 36 procent tagit av sitt sparande och tio procent lånat pengar för att köpa mat någon gång under de senaste sex månaderna.

– Undersökningen visar tydligt att hushåll med små marginaler drabbas hårt av hög inflation. Inflationsbekämpning i kombination med riktat stöd till de mest utsatta bör vara högsta prioritet, säger Arturo Arques.

Nästa år

En fråga i undersökningen lyder ”Hur tror du att din ekonomi kommer att bli 2024?”

Fördelat på ålderskategorier är 65-plussarna i särklass de mest pessimistiska. 5 procent tror att den kommer att bli bättre, medan genomsnittet ligger på 23 procent.

På den omvända versionen av frågan – om man tror att den egna ekonomin kommer att bli sämre än 2023 – svarar 28 procent av 65-plussarna ja, tre procent över genomsnittet.

– Den höga inflationen drabbar främst grupper i samhället som lever med små eller inga marginaler. Äldre som lever på sin pension och som är beroende av till exempel garantipension och bostadstillägg är en sådan grupp, säger Arturo Arques.

Kommentera