Andelen pensionärer som arbetar fortsätter att öka. Med det verkar inte vara de allra fattigaste seniorerna som jobbar vidare.
Andelen arbetande pensionärer, så kallade jobbonärer, fortsätter öka. Enligt en ny rapport från pensionsmyndigheten fanns det 263 000 jobbonärer i åldrarna 62 – 84 under 2022. Det motsvarar 4,2 procent av Sveriges förvärvsarbetande befolkning.
I genomsnitt var jobbonären 70,2 år under 2022, vilket är en ökning från år 2018 då genomsnittsåldern var 69,3 år. För både män och kvinnor har dessutom andelen jobbonärer ökat över tid. För kvinnor från 9,9 procent år 2012 till 13,3 procent år 2022. För män har andelen jobbonärer ökat från 15,8 procent till 17,8 procent för samma tidsperiod.
Ökningarna är dock blygsamma, menar Johannes Hagen som är docent i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping och som kommenterade rapporten då den presenterades vid ett seminarium under måndagen:
– Det behövs fler i arbete bland de över 60 år på grund av pensionssystemet. Ur ett samhällsperspektiv vill man därför gärna se ännu större ökningar av andelen jobbonärer.
Enligt Johannes Hagen tyder siffrorna dessutom på att många jobbonärer i dagsläget kommer från högre inkomstklasser.
– Jobbonärer har i regel högre pensioner än de som tar ut pension utan att jobba. De ser ut att komma från en grupp med högre inkomster.
Han menar också att många jobbonärer har eget företag.
– Egenföretagare gillar att ta ut pension tidigt, och många av de jobbar längre.
Enligt Johannes Hagen visar siffrorna att andelen jobbonärer är högre i branscher som lantbruk, bygg, transport och fastighetsservice.
Pensionsmyndighetens rapport visar också att andelen jobbonärer är stor i kommuner med många egenföretagare. De kommun som hade högst andel jobbonärer 2022 var småländska Aneby och Ydre i Östergötland där en femtedel av pensionärerna i åldrarna 62-84 också arbetade. Det län som hade högst andel jobbonärer var Gotland med 15,4 procent.
En genomsnittlig jobbonär hade 2022 en förvärvsinkomst på 173 000 kronor och en allmän pension på 195 000 kronor. Jobbonärernas totala förvärvsinkomst uppgick till 46 miljarder kronor, vilket motsvarade 2 procent av den totala förvärvsinkomsten i Sverige. Men även om detta alltjämt är en liten del av den totala samhällsekonomin så har den betydelse, menar Linda Wiese som är analytiker på Pensionsmyndigheten.
– Jobbonärerna är här för att stanna. Och för den enskilde gör dessa inkomster stor skillnad. En jobbonär som fortsätter att arbeta under ett extra år med en genomsnittlig jobbonärsinkomst höjer sin allmänna pension med cirka 1 procent eller cirka 180 kronor per månad före skatt. Den största ekonomiska vinsten är istället den lön jobbonären får under året man fortsätter att arbeta.
Pensionsmyndighetens rapport bygger på siffror fram till 2022. Vilken effekt de senaste årens inflation och skattesänkningar haft på andelen jobbonärer kommer klarna ytterligare om en månad. Då kommer nämligen deklarationsuppgifterna från 2023.
