Det blir ingen omstöpning av AP-fonderna. SPF Seniorerna får därmed som man vill.
Det står klart sedan Moderaterna och Liberalerna sagt nej i den parlamentariska Pensionsgruppen, som består av regeringspartierna och de fyra borgerliga partierna och som alltid måste vara enig om ett förslag ska bli verklighet.
Förslaget som nu möter byrålådan eller till och med papperskorgen bygger på fyra större förändringar i hur AP-fonderna ska fungera för att nå målet om att säkra så bra pensioner som möjligt.
• Nya regler för placering av buffertkapital. Bland annat ska AP-fondernas möjligheter att placera i onoterade tillgångar utökas betydligt.
• Skärpta krav på hållbarhet. AP-fonderna ska arbeta ”föredömligt med ansvarsfulla investeringar och som ansvarsfulla ägare”, enligt förslaget.
• Tre buffertfonder ersätter dagens fem. Andra AP-fondsmyndigheten ska placeras i Göteborg, och till denna ska nuvarande Sjätte AP-fonden överföras. En av tre nuvarande Stockholmsbaserade AP-fonder ska läggas ner.
• En ny huvudman för fonderna inrättas. Den ska fastställa avkastningsmål och utvärdera förvaltningen.
Så sent som igår, strax innan Pensionsgruppen hade sitt sammanträde, publicerade GöteborgsPosten ett debattinlägg skrivet av SPF Seniorernas ordförande Christina Rogestam och förbundsstyrelseledamoten Lena Gustafsson:
– Från SPF Seniorerna säger vi nej till förslagen, detta främst då AP-fonderna fungerar väl enligt dagens regelverk och då politisk klåfingrighet bör undvikas. Det är av vikt både för pensionärer i dag och i morgon att AP-fonderna behåller sin självständighet och kan garantera långsiktighet och god avkastning.
I ett remissvar från oktober listar SPF Seniorerna sina argument:
– AP-fonderna är inte en del av statskassan utan tillhör dagens och framtidens pensionärer. Fonderna har svarat för en utjämning över tid och (de flesta år) en bra avkastning till rimlig risk. I internationella studier står sig fonderna mycket väl med hög avkastning och låga kostnader.
Man ser också risker för att pensionärerna får betala priset för kortsiktiga politiska ambitioner.
– Det är principiellt viktigt att AP-fonderna fortsätter att styras via av riksdagen stiftad lag, och inte flyttas från riksdag till regering. Förslagen innebär dessutom stora risker för likriktning och därmed sämre avkastning samt höga övergångskostnader.
– AP-fondernas styrelser har också själva på ett klokt sätt, inom ramen för gällande regelverk, utvecklat sina strategier för placeringar som lever upp till samhällets förväntningar på hållbar utveckling.
SPF Seniorerna betonar i stället behovet av utvärdering och reformering av hela pensionssystemet.
– Vi vill också framföra ett starkt krav på att riksdagen varje år ordnar en offentlig hearing för att ge allmänheten ökad insyn i hur pensionssystemet utvecklas.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
AP-fondernas resa
Arbetet med en ny reglering för AP-fonderna påbörjades 2011 när alliansregeringen gav direktiv om en utredning.
Utredningen som blev klar i augusti 2012 togs sedan över av Pensionsgruppen fram till mars 2014.
Efter en remissrunda gick då Pensionsgruppen vidare med en övergripande överenskommelse om de nya reglerna.
Dessa konkretiserades sedan i en departementspromemoria från finansdepartementet och som Pensionsgruppen accepterade. Därefter skedde en ny remissrunda.
2017 skulle de nya reglerna träda i kraft – om inte remissvaren och debatten ville annat, vilket alltså skedde.
