Höjningen av pensionsåldern häromåret gav omedelbar effekt för nyblivna pensionärer. Det visar ny rapport från Pensionsmyndigheten.
Riksdagens beslut om höjda pensionsåldrar gav högre kompensationsgrad med 7 procentenheter för nyblivna pensionärer. Det visar en rapport från Pensionsmyndigheten som presenterades under tisdagen (25/3).
Kompensationsgraden visar hur stor pensionen är jämfört med den inkomst en person hade innan pensionen togs ut. Kompensationsgraden påverkas positivt av att arbeta ytterligare ett år eftersom man då fortsätter att tjäna in till sin allmänna pension och den pension som tjänats in ska fördelas på färre år.
Åldern då man tidigast kan ta ut inkomst- och premiepension höjdes 2023, från 62 till 63 år. Även lägsta ålder för rätt till garantipension höjdes, från 65 till 66 år. Detta innebär högre pensionsnivåer för den allmänna pensionen.
─ Pensionsnivån i förhållande till slutlönen var för den allmänna pensionen i genomsnitt mellan 56 och 58 procent för en medelinkomsttagare som är född 1958 och tog ut sin pension vid 66 års ålder 2024. Det är 7 procentenheter högre än kompensationsgraden för födda 1957 som tog ut pensionen vid 65 års ålder 2022, kommenterar analytikern Kristin Kirs som skrivit rapporten.
De som påverkades av de höjda åldersgränserna fick vänta ett år med att ta ut pensionen. Höjningen fick därför genomslag på kompensationsgraderna för nyblivna pensionärer först 2024. Höjningen av åldersgränserna påverkade särskilt årskullen född 1958 som fyllde 65 år 2023 och sedermera 66 år 2024.
─ Vi ser att många personer har skjutit upp uttaget av pension från 62 till 63 års ålder respektive från 65 till 66 års ålder efter höjningen av åldersgränserna. Det har lett till att kompensationsgraderna har ökat för den allmänna pensionen, säger Kristin Kirs.
Kompensationsgraden för allmän pension är för samtliga pensionsåldrar 50 procent 2024, jämfört med 46 procent 2022. De flesta har dessutom tjänstepension utöver detta.
– Spridningen i kompensationsgrader är omfattande. Men man måste komma ihåg att kompensationsgrader är ett trubbigt mått på hur goda pensionsnivåer det svenska pensionssystemet levererar. Kompensationsgraderna, och därmed hur väl systemet levererar, behöver ses i sammanhang med en persons livsinkomst och ålder vid pensionering, säger Kristin Kirs.
