Hälsa, utbildning, arbete och försörjning är avgörande för hur länge vi lever. Skillnaden i livslängd mellan olika grupper ökar, enligt komissionen för jämlik hälsa.
Det är i ett delbetänkande som kommissionen har lämnat till folkhälsominister Gabriel Wikström som man visar att gruppen högutbildade blir allt mer homogen vad gäller livslängd. Det gäller däremot inte för gruppen lågutbildade. Där ökar skillnaderna inom gruppen.
Samtidigt skiljer det alltså hela sex år i genomsnittlig livslängd mellan högutbildade och lågutbildade.
– Utvecklingen mot ökande skillnader mellan olika grupper men även inom gruppen med kort utbildning är oroande men samtidigt en ingång till en bättre förståelse av ojämlikhetens dynamik, säger Kommissionens ordförande Olle Lundberg i ett pressmeddelande.
Medellivslängd
År 2015 var medellivslängden 84 år för kvinnor och drygt 80 år för män, enligt SCB.
Medellivslängden har länge ökat. Kvinnor lever i snitt längre än män, men sedan 80-talet knappar männen in på kvinnorna så att skillnaderna mellan könen jämnas ut.
2060 beräknas medellivslängden vara 89 år för kvinnor och nästan 87 år för män. En ökning med fem år för kvinnor och drygt sex år för män.
Källa SCB.
Kommissionen efterlyser mer jämlika livsvillkor, vilken socialgrupp du tillhör ska inte vara avgörande för dina möjligheter.
En studie från Göteborgs universitet visar dock att utvecklingen går åt andra hållet. Allt fler av de som växer upp i låginkomstområden kommer att bo kvar där även som vuxna. Så såg det inte ut tidigare:
– Som nyanländ till Sverige flyttade man till de områdena först, sedan flyttade man ganska snabbt därifrån. Det fanns en stor rörlighet. Med tiden har många blivit kvar på ett helt annat sätt, säger Torun Österberg, en av forskarna bakom studien, till SVT.
Kommissionens delbetänkande heter: Det handlar om jämlik hälsa – Utgångspunkter för Kommissionens vidare arbete (SOU 2016:55). Informationen från delbetänkandet kan fungera som underlag när man ska ta fram förslag på åtgärder för att minska hälsogapet.
