Den som haft en hjärtinfarkt behandlas ofta med betablockerare. Men alla har inte nytta av läkemedlet, vilket riskerar onödiga biverkningar.
Betablockerare stoppar stresshormoner som adrenalin och har på så vis en lugnande effekt på hjärtat. Därför används den typen av medicin sedan länge för patienter som haft en hjärtinfarkt.
Men betablockerare har börjat ifrågasättas, särskilt för patienter med normal pumpfunktion även efter infarkten, det vill säga inte har hjärtsvikt. En stor studie visade i våras att långt från alla som får betablockerande läkemedel har nytta av behandlingen. Sedan tidigare har forskning även visat att betablockerare är kopplade till biverkningar som nedstämdhet, sömnsvårigheter och mardrömmar.
Studien som presenterades tidigare i år har också legat till grund för en forskning vid Uppsala universitet som har undersökt om läkemedlen påverkar ångest- och depressionsnivåer.
I denna nyligen presenterade studie, som pågick under åren 2018 till 2023, deltog drygt 800 patienter som haft en hjärtinfarkt, men inga problem med hjärtsvikt. Hälften av patienterna i studien använde betablockerare, och ungefär 100 av hade symtom på depression.
– Vi kunde se att betablockerande läkemedel ledde till lite högre nivåer av depressionssymtom hos patienter som har haft hjärtinfarkt, men inte lider av hjärtsvikt. Samtidigt har betablockerarna ingen livshållande funktion för denna patientgrupp, säger Philip Leissner som är doktorand i hjärtpsykologi vid Uppsala universitet.
Philip Leissner menar att besluten att ge betablockerare till dessa patienter bör omprövas.
– Vi kunde se att vissa av dessa patienter verkar vara mer sårbara för depression. Om läkemedlet inte gör någon skillnad för hjärtat får de det helt i onödan samtidigt som de alltså riskerar att bli deprimerade.
