Demensvården i Sverige har drabbats av flera bakslag. Det visar en ny granskning från Socialstyrelsen.
Jämfört med den tidigare utvärderingen som gjordes 2014 har flera försämringar skett. Exempelvis har andelen kommuner med multiprofessionella demensteam minskat och i de team som finns är det mycket ovanligt att personal från såväl landstinget som kommunen ingår.
– Det innebär att samverkan mellan landstingen och kommunerna kring vården av personer med demenssjukdom försämras vilket är oroväckande, säger Vera Gustafsson, utredare på Socialstyrelsen.
Bor hemma
Omsorgen för många demenssjuka som bor hemma, och därmed är hänvisade till hemtjänst, präglas ofta av allvarliga brister.
Socialstyrelsen pekar bland annat på att tillgången till handledning för hemtjänstpersonalen är undermålig: Bara en av tre hemtjänstverksamheter erbjuder handledning och i många saknas också möten där personalen tillsammans kan reflektera över det dagliga arbetet och bemötandet, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.
20 000 insjuknar varje år
Årligen insjuknar över 20 000 personer i Sverige i en demenssjukdom.
Totalt finns mellan 130 000 och 150 000 personer med demenssjukdom.
– Tyvärr saknas ofta såväl kompetens som praktiska förutsättningar inom hemtjänsten, vilket innebär att de med demenssjukdomar som bor kvar hemma inte får de insatser de skulle behöva, säger Vera Gustafsson.
Socialstyrelsen pekar på flera områden där förbättringar måste till:
- uppföljningen av demenspatienter behöver förbättras
- mer dagverksamhet bör erbjudas
- anhöriga behöver få mer stöd
- mer jämlik förskrivning av demensläkemedel
- särskilda behov hos personer från andra länder behöver uppmärksammas
Förbättringar
Några saker har förbättrats jämfört med läget 2014.
Fler personer får en fullständig demensutredning, vilket gör att en korrekt diagnos kan ställas så att vården och omsorgen anpassas efter individens specifika behov.
– Primärvården verkar ha blivit bättre på att göra utredningar, samtidigt som utredningstiderna har blivit längre. Men skillnaderna mellan landstingen är stora, från 40 dagar i vissa landsting till mer än 100 dagar i andra, säger Vera Gustafsson.
Demensvård i Sverige
Här är några förändringar i den svenska demensvården sedan 2014:
• Andelen kommuner som har ett multiprofessionellt demensteam har minskat – från 56 procent till 45 procent.
• Andelen personer som får en fullständig demensutredning har ökat från 48 procent till 70 procent.
• Andelen i särskilt boende som behandlas med antipsykosmedel har ökat – från 11 till 13 procent.
• Väntetiderna till utredning inom specialistvården har minskat på riksnivå – från 36 dagar till 28 dagar. Samtidigt har utredningstiderna ökat – från 53 till 62 dagar.
• Även utredningstiderna i primärvården har blivit längre på riksnivå – från 52 till 64 dagar.
Källa: Socialstyrelsen
