Frågor om tillgänglighet och kamp mot diskriminering hamnar högt på Malin Björks agenda vad gäller äldrefrågor.
EU ligger efter när det gäller äldrefrågor, anser Malin Björk. Ett ”specifikt äldreperspektiv” saknas nästan helt, säger hon.
– Det är skrämmande få gånger som äldre verkligen är i fokus.
Varför är det så, anser du?
– Grundläggande är att EU för mycket handlar om marknaden, människor kommer i skymundan. Äldre människor får svårt ur ett inkluderings- och rättighetsperspektiv. Däremot om vi pratar pensionsfonder och köp och sälj av finansiella tjänster så är man på. Men där är inte äldres trygghet utgångspunkten.
Ditt recept mot det?
– Ökat fokus på människan och den äldre människans behov och rättigheter. Marknaden behöver anpassa sig efter människan och miljön, inte tvärtom. Den så kallade sociala pelaren är intressant ur det perspektivet. Inte för att jag tycker att EU ska besluta om allt som dryftas där, men den synliggör och upphöjer sociala frågor och bland annat äldres situation på ett annat sätt. Det är väldigt välkommet.
Vilken äldrepolitisk fråga ser du som den viktigaste under den kommande mandatperioden för EU-parlamentet att hantera?
– De sociala frågorna, återigen människan måste sättas mer i centrum. Vi måste ta striden mot åtstramningspolitiken där den skövlar och mot den ekonomiska politiken när den gör att man inte kan göra offentliga investeringar i vård och omsorg.
– Sen mer konkret, tillgänglighetsfrågor. Det blev bara en tumme av direktivet, jag tänker driva detta vidare. Den delen som inte kom med handlar om de byggda miljöerna och kollektivtrafik och så vidare, något som verkligen har betydelse för funktionsrättsrörelsen men också äldre.
Det finns ett direktiv mot diskriminering av äldre som har blockerats. Vad kan du göra åt det?
– Vi har försökt få igenom det, men inte lyckats. Det är oerhört viktigt att vi inte släpper det. När det gäller diskrimineringsgrunder har ålder inte det skydd på europeisk nivå som det borde ha.
Partiernas toppkandidater
Senioren har intervjuat riksdagspartiernas toppkandidater om hur de ser på äldrefrågans plats i EU, vilka som är de viktigaste äldrepolitiska frågorna att driva, och hur de ska prioritera om de blir invalda i parlamentet.
Eftersom Storbritannien den 7 maj meddelade att landet ska hålla EU-val, är det 20 svenska ledamöter som ska väljas.
Sammanlagt är drygt 5,7 miljoner svenska medborgare eller EU-medborgare skrivna i Sverige röstberättigade i årets EU-val. Det är över 200 000 fler än i valet 2014.
87 partier ställer upp i det svenska valet till EU-parlamentet.
Senioren har intervjuat de 8 partier som idag har säte i riksdagen.
