Vad är egentligen god vård den sista tiden i livet? Den känsliga och svåra frågan har studerats mycket litet. Men nu kommer en rapport som beskriver hur god palliativ vård kan se ut.
Den nya studien från Karolinska Institutet och Umeå universitet visar att icke-farmakologisk vård i livets slutskede, så kallad palliativ vård, inte alls är så basal som man kan tro – utan istället bygger på komplexa beslut från personalens sida som väver samman fysiska, psykosociala och existentiella dimensioner till en fungerande helhet.
Särskilt viktigt i den palliativa vården är en trygg och behaglig miljö, kroppsvård och beröring av en annan människa samt ritualer kring döden, konstaterar forskarna.
– Den icke-farmakologiska vården nära döden handlar visserligen om att tillgodose grundläggande mänskliga behov. Men i vår studie fann vi att arbetet med att tillgodose dessa behov innebär så väldigt mycket mer än det man kanske föreställer sig utifrån. För att utveckla den palliativa vården ytterligare är det nödvändigt att få mer kunskap om och tydliggöra nyanser i den här typen av daglig vård, säger Olav Lindqvist, forskare vid Medical Management Center vid Karolinska Institutet.
De sista dagarna
Syftet med studien har bland annat varit att identifiera variationen av icke-farmakologiska vårdaktiviteter som utförs i specialiserad palliativ vård. Den fråga som forskarna ställde sig var: Vad gör egentligen vårdpersonalen under de sista dagarna i en patients liv vid sidan av att administrera läkemedel?
I studien ingick 16 palliativa öppen- och slutenvårdsenheter i nio länder. Personalen på varje vårdenhet uppmanades att skriva ned vad de gjorde under de sista dagarna i en patients liv.
Tre viktiga delar
Ungefär 80 procent av aktiviteterna kom från omvårdnadspersonal, framförallt sjuksköterskor, 15 procent från läkare och cirka 5 procent från andra yrkeskategorier, inklusive volontärer.
För att individuella fysiska och existentiella behov ska bli tillgodosedda pekar studien på tre viktiga områden inom den palliativa vården:
• kroppsvård och beröring
• en trygg, estetisk och behaglig miljö
• ritualer kring döende och död
– Vårdgivarna beskrev olika former av kommunikation med patienter och anhöriga, alltifrån rådgivning till kommunikation genom icke-verbal, fysisk kontakt. Ritualer kring döende och död var inte bara andliga eller religiösa utan även mer subtilt existentiella, säger Olav Lindqvist.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Nio länder
De länder som ingick i studien var Tyskland, Italien, Nederländerna, Slovenien, Sverige, Schweiz, Storbritannien, Argentina och Nya Zeeland.
Arbetet med studien har skett vid Medical Management Center vid Institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska Institutet och Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet.
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen.
