Många äldre tvingas använda trygghetslarm som bygger på gammal teknik. Något som kostar liv, konstaterar Post- och telestyrelsen, PTS.
I en ny rapport visar PTS att såväl kommuner som leverantörer är senfärdiga med att anpassa sig till den tekniska utvecklingen. Infrastrukturen har digitaliserats, men ute i hushållen är larmen fortfarande analoga.
Ett problem med de äldre systemen är att de måste kontrolleras manuellt. Det gör att det kan gå lång tid innan ett fel kan upptäckas. I en del kommuner kan det gå veckor innan någon upptäcker att ett larm inte längre fungerar.
– En kombination av otydlig lagstiftning, otydlig ansvarsfördelning och att alla väntat på varandra ligger bakom att så lite har hänt, säger Sara Andersson avdelningschef på PTS till TT.
Testar själva
Ett skifte till digital teknik skulle kunna leda till tryggare larm för hundratusentals äldre och funktionshindrade.
En stor fördel med digitala system är nämligen att de själva kontinuerligt testar att larmen fungerar och uppmärksammar larmcentralen om något är fel.
Ohållbar situation
Pia Andersson, chef för omsorgsförvaltningen i Hudiksvalls kommun, håller med PTS.
– Det är ohållbart som det är nu. Vi måste försöka hitta nya lösningar.
Testar nya system
Kommunen har tillsatt en utredning där man letar efter sätt att säkra tryggheten.
– Anledningen till att vi har hållit fast vid de analoga trygghetslarmen är för att de hittills har varit de säkraste. Vår utredning har nu kommit så långt att det finns ett antal larm av olika slag som går på modern teknik utplacerade på olika håll i kommunen för att prova vilka som fungerar bäst, säger Pia Andersson till Hudiksvalls Tidning.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
