Från oro till aktion!

SPF Seniorerna i Lidingö utmanar både sig själva och stadens politiker. De har insett att utan kunskap får man ingen makt.

Björn Markstedt har under knappt två år varit medlem i SPF Seniorernas förening Lidingöskeppet.
– Jag upptäckte tidigt att vi inte engagerade oss tillräckligt i äldrepolitiken. Trots att många av oss tänker och tycker väldigt mycket om äldrefrågorna. Någonting behövde göras för att få upp ångan, säger Björn Markstedt som tog på sig ansvaret för att driva det äldrepolitiska arbetet i Lidingöskeppets styrelse.
Björn Markstedt uppfattade stora farhågor hos många medlemmar om vad som ska ske när man blir tvungen att flytta från ett liv i den invanda bostaden till… ja till vad?
– På våra månadsmöten kommer det ofta fram att man saknar trygghet och tilltro till att det byggs tillräckligt. Men känner också stor oro för kvaliteten i hemtjänsten och äldreomsorgen.
– Vi skickade ett enkelt mejl om att vi planerade att lyfta boendefrågan och så kommer över hundra medlemmar! Det blev jättetydligt hur osäkra många är över hur det kommer att bli när krämporna sätter in på allvar och då man faktiskt behöver hjälp.
Björn Markstedt är van att planera och gå till handling efter ett långt liv som framgångsrik företagare.
– Redan där och då på mötet som vi hade i mars kunde vi bilda en styrgrupp på tio personer. Med den har vi sedan genomfört sex möten under april till augusti.
Du tycks ha kommit åt något som verkligen berör människor?
– Det ser så ut… Jag har nu över tusen mejl i inboxen bara om detta med boendet.
Det var dags att ta det hela ett steg till, tänkte Björn Markstedt som bokade hela Gustaf Dalénsalen i Lidingö Stadshus med plats för 300 personer. De styrande kommuntopparna Peter Lönnqvist (M) ordförande i omsorgsnämnden och kommunstyrelseordförande Daniel Källenfors (M) bjöds in till det öppna mötet den 21 september.
Inte alla trodde på idén. Men Björn Markstedt och hans grupp satte upp affischer och spred på olika vägar information om det förestående mötet.
– Jag har svarat skeptikerna att det är bättre att lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge, skrattar Björn Markstedt.

Men strängen brast inte. Politikerna kom. Liksom stora skaror seniorer – fullsatt och mycket energi i luften.
– Förmodligen all time high i SPFs historia på Lidingö, säger Björn Markstedt som uppfattade att politikerna blev både förvånade och imponerade av uppslutningen och intresset.
Tillsammans med Helena Bargholtz, tidigare riksdagsledamot för Liberalerna och medlem i Björn Markstedts arbetsgrupp riktade man frågor till kommuntopparna om hur de tänker om allt från kvarboende, seniorboende, trygghetsboende till vård- och omsorgsboende.
Lidingöskeppets ordförande Berit Berggren som också är ledamot i det kommunala pensionärsrådet (KPR) tyckte att mötet föll ut mycket bra.
– Många har uttryckt att de är nöjda. Att kommuntopparna också tog med sig flera medarbetare visar att man tar det på allvar, säger Berit Berggren som kommer att föra upp boendefrågorna på nästa KPR-sammanträde med Lidingöpolitikerna.
Efter mötet i Gustaf Dalénsalen fick alla i publiken med sig en intresseanmälan i handen med en uppmaning att börja engagera sig mer metodiskt.
– Nu startar vi fyra arbetsgrupper. Av intresset att döma räknar vi med att vi blir 30-35 personer som kan sätta igång, säger Björn Markstedt som betonar att hans nio kollegor i styrgruppen också gör ett jättejobb, inte bara han själv.

Arbetsgrupperna ska fördjupa sig i var sin fråga – hemtjänst, biståndsbedömning, kommunens ekonomi kopplad till äldreomsorg och så boendet.
– Det är avgörande att vi bli mer kompetenta så att vi kan föra konkreta och meningsfulla resonemang med politiker och tjänstemän.
– Sedan får vi dela med oss av våra erfarenheter och kunskaper. Målet är att kunna bedöma nuläget tillsammans och föreslå förbättringar till politikerna.
Björn Markstedt tror att det rent sociala måste ges plats i grupperna. Sådant kan ge lust och energi åt arbetet.
– Vi ska försöka tona ner ord som politik och arbetsgrupper för att också ge plats åt våra erfarenheter och frågor.
Arbetet i boendegruppen ska bli klart först. Man har listat flera konkreta mål:

• Dagens och det framtida behovet av olika boendeformer ska kunna bedömas.
• Försöka få till stånd ett privat äldreboende.
• Medlemmar ska kunna erbjudas någon form av konsulttjänst för byte av bostad – vad kan erbjudas, vilka blir skattekonsekvenserna och så vidare.

– Vi kommer också att titta på hur man kan göra för att verkligen kunna jämföra biståndsbedömda boenden när det gäller kvalitet och servicenivå, säger Björn Markstedt.
Varför är boendefrågan så viktig?
– Det handlar om valfrihet och inflytande, säger Björn Markstedt. Vi vill få stopp på detta märkliga att äldre människor efter ett helt liv av självständiga beslut om utbildning, hur man ska bo, familjebildning och yrkeskarriär plötsligt möts av en biståndsbedömare som bestämmer om vi ens ska få hemtjänst.

Den enskildes önskemål bör få större utrymme också när det gäller vård- och omsorgsboende, även om samhällets resurser också måste beaktas, fortsätter han.
– Man tillåts bestämma själv fram till den dagen då du ska till ett vård- och omsorgsboende. Då är det slut med självbestämmandet, säger Björn Markstedt och skakar på huvudet.
Att få till ett äldrepolitiskt tryck i en förening hänger på ledarskapet, tror Björn Markstedt. Lidingöinitiativet visar att intresset och engagemanget finns om man skrapar på ytan. Nu gäller det att få mesta möjliga sakpolitiska utdelning av medlemskraften.
– En annan mer personlig fundering är hur vi från vår SPF-förening på Lidingö ska kunna bli mer aktiva i samarbetet med SPF Seniorerna centralt och med vårt distrikt för att bli mer relevanta.
– Vi kommer också att fundera mer på hur vi kan driva våra frågor mer effektivt också genom det kommunala pensionärsrådet. Kanske finns det ytterligare andra vägar att gå för att nå våra mål. Metoderna kan komplettera varandra och göra oss seniorer starkare.
Vad driver dig att ta hela det här initiativet?
– Vi seniorer måste lära oss mer om äldrepolitiken och inse att vi behöver använda våra kunskaper, vår livserfarenhet och insyn i åldrandet för att kunna bidra till en positiv utveckling av äldrepolitiken.
Det går inte att sitta med armarna i kors och bara gnälla, fortsätter Björn Markstedt.
– Om vi nu inte tycker att politikerna har koll så måste vi seniorer fråga oss själva vad vi gör för att ändra på det.

Att det exempelvis är så få seniorer i riksdagen borde få fler äldre på fötterna.
– Vi seniorer har faktiskt oss själva att skylla många gånger. Om vi inte ställer upp själva och nominerar och kandiderar så kommer inte mycket att hända.

Kommentera