Handeln, bankerna och staten – alla måste bidra mer för att bevara kontanternas ställning som betalmedel. En starkare lag ska se till att det blir verklighet.
Det framhöll utredaren Dennis Dioukarev när han på torsdagseftermiddagen (19/12) överlämnade sin utredning om kontanternas vara eller icke vara till regeringen.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tog emot utredningen som i praktiken kan komma att avgöra kontanternas framtid i det svenska samhället.
Utredaren Dennis Dioukarev berättade på en pressträff att han föreslår kompletteringar eller i ”praktiken en ny lag” för att stoppa den pågående utveckling som i praktiken kommer att stoppa kontanter som fungerande betalningsmetod i samhället.
– Det handlar om ett rättviseperspektiv eftersom många människor står utanför det digitala samhällets betalningsmetoder, men också om ett beredskapsperspektiv, konstaterade utredaren.
Högre pliktnivå
Dennis Dioukarev redovisade sina slutsatser kring möjligheterna att säkerställa betalning med kontanter för vissa varor och tjänster. Fokus ligger på livsmedel och läkemedel.
Utredningen vill också höja den så kallade pliktnivån för bankerna, som måste se till att behovsanpassa sitt utbud så att betalning med kontanter blir möjlig i hela landet.
Även staten måste ta ett större ansvar, betonade Dennis Dioukarev som också är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna. Han sitter med i riksdagens finansutskott.
”Alla i landet”
Niklas Wykman gav en allmänt hållen fingervisning om hur han ser på utredningens innehåll:
– Det är viktigt att säkra tillgången till kontanter för att alla i landet ska ha möjlighet att kunna göra betalningar, och för att stärka beredskapen i samhället.
SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson välkomnar utredarens förslag om kontantplikt för den som säljer livsmedel, läkemedel och hanterar offentligrättsliga avgifter.
– Men utredarens förslag räcker inte för att uppfylla allas behov av att betala kontant. Sveriges invånare har olika förutsättningar och vilja – alla kan eller vill inte betala digitalt.
Skärpa lagen
Regeringen som nu ska bereda utredningen och gå fram med förslag har nu möjlighet att stärka kontanters ställning, betonar Eva Eriksson.
– Kontantplikten måste som en miniminivå också gälla andra livsnödvändiga varor som drivmedel, kläder och i kollektivtrafiken. Dessutom måste lagen skärpas så att föreningar har rätt att sätta in kontanter. I dag tvingas förtroendevalda förvara kontanter från arrangemang innan de kan nå säkerhet i bank.
”Räcker inte för att säkra kontanterna”
En välkommen kursändring, men inte tillräckligt för att säkra kontanterna som betalmedel. Det säger Björn Eriksson som är ordförande i Kontantupproret.
Kontantupproret har länge arbetat för en lagstiftning om rätten att använda kontanter. Man anser att Dennis Dioukarevs lagförslag går i rätt riktning eftersom de innebär att politikerna tar ett ansvar för att kontantsystemet ska finnas kvar.
– Under många år har det i Sverige varit en märklig idealisering av det digitala. För kontanterna har det lett till att vi idag nästan slagit sönder ett fungerande betalsystem. Det förslag som nu lagts fram är en välkommen kursändring, men vi hade hellre sett en generell lagstiftning likt i Danmark och Norge, säger Björn Eriksson.
Om lagen skulle begränsas till livsmedel och apotek samt offentligrättsliga avgifter som nu föreslås innebär det att kontanterna fortsatt lever på undantag i andra slags butiker och näringsställen:
– När kontanter inte kan användas innebär det att människor som inte har tillgång till digitala betalverktyg stängs ute. Det är många äldre, personer med funktionsnedsättning, socialt utsatta, hotade kvinnor och andra grupper som också har rätt att vara delaktiga i vårt samhälle. De behöver kunna handla kläder och skor, åka buss och tanka sin bil precis som andra, säger Björn Eriksson.
Kontantupproret kommer att fortsätta driva opinion i frågan. Den 21 januari väntar ett seminarium i riksdagen. Då ska partierna bekänna färg, hoppas man.
– Kontantfrågan är viktigare än många tror och den har ett stort stöd i folkdjupet. Nu blir det upp till partierna att visa var de står. Det faller även ett särskilt ansvar på regeringen att se till att lagstiftningen får verklig effekt för kontanterna i vårt samhälle. Det krävs både tillsyn som fungerar och sanktioner som biter och att offentliga aktörer föregår med gott exempel och låter människor betala med kontanter, säger Björn Eriksson.
