Fyrtio procent av väljarna över 90 år använder inte sin rösträtt. Det visar Statistiska Centralbyråns kartläggning.
Det är första gången sedan 40-talet som en så kallad totalundersökning av valdeltagandet har genomförts. Man har kartlagt samtliga röstlängder och inte stannat vid ett urval på cirka 70 000 personer för att få en representativ bild av hur svenska folket röstat.
Valdeltagandet påverkas
Tre saker sticker ut direkt, menar analytikern Mikaela Järnbert vid SCBs enhet för demokratistatistik.
– De stora skillnaderna i valdeltagandet har att göra med utbildningsnivå, födelseland och ålder.
Sjunker drastiskt
När det gäller ålder sker ett fall i valdeltagandet som är så stort att forskarna tycker det är svårt att förklara.
– Vi ser att valdeltagandet börjar sjunka i 80-årsåldern och det drastiskt, säger Mikaela Järnbert. Framför allt hos kvinnor.
Färre kvinnor röstar
Som framgår av grafiken visar SCBs siffror på en nedgång i valdeltagandet från cirka 80 procent bland 81-85-åringar till 60 procent bland 91-95-åringar. Skillnaden i valdeltagande mellan män och kvinnor är ungefär fem procentenheter lägre bland kvinnorna mellan 81-85 år och omkring tolv procentenheter hos 91-95-åringarna.
Det verkar vara mer effektivt när valhandlingen blir till en social handling än alla kampanjer man kan tänka sig
Svårt att förflytta sig
Statsvetarprofessorn och valforskaren Henrik Ekengren Oscarsson:
– Det är ett dramatiskt fall, inte minst bland äldre kvinnor.
Vad beror det på?
– Man blir ensam, de sociala nätverken krymper, man får svårare att förflytta sig och krämporna sätter in. Allt det här tenderar att vara negativt för valdeltagandet.
”Ingen frågade”
Henrik Ekengren Oscarsson talar om röstandet som en social handling och pekar på tre anledningar till att människor inte röstar.
– Förenklat handlar det om att man inte kan, inte vill eller att ingen frågade. Särskilt den sentida forskningen pekar på det senare, på betydelsen av att man har någon i sin närhet som faktiskt uppmanar en att gå och rösta. Det verkar vara mer effektivt när valhandlingen blir till en social handling än alla kampanjer man kan tänka sig.
Valet 2018
- 7 495 936 personer var röstberättigade i riksdagsvalet
- 87,2 procent röstade
- Därmed ökade valdeltagandet för fjärde valet i rad när det gäller befolkningen som helhet
Ensamstående röstar mindre
Mikaela Järnbert på SCB pekar på en tänkbar orsak till att valdeltagande sjunker mer bland kvinnor.
– Vi ser att könsskillnaden i valdeltagande finns bland ensamstående men inte alls i samma utsträckning bland sammanboende, och fler äldre kvinnor än män är ju ensamstående.
Demokratiproblem
Det är angeläget att lära mer om äldres svaga valdeltagande, då det är problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv, säger Henrik Ekengren Oscarsson.
– Ett högt och jämnt spritt valdeltagande är allmänt sett bra för att uppnå två av demokratins viktigaste kärnvärden; politisk jämlikhet och folkviljans förverkligande.
– Den stora gruppen äldre som inte röstar är ett lika stort demokratiproblem som att lågutbildade eller personer med utländsk bakgrund inte gör det.
Text: Jan Arleij
