Forskare: Ge seniorer chans att säga vad de tycker

Låt äldre få komma mer till tals om äldreomsorgen. Metoder finns, men de används inte.

Det säger forskarna Sara Olofsson och Ulf Persson i en ny rapport ”Att kartlägga värdet av äldreomsorg”.

Under ett seminarium i tisdags (20/9) i regi av SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) presenterade de två forskarna från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi sin rapport.

Bakgrunden är inte minst vad förändringar av äldreomsorgen har inneburit för individens välbefinnande.

Känner inte igen

Förändringarna inom äldreomsorgen är och har under lång tid varit kraftfulla, konstaterade de båda forskarna.

– Men vad vet vi vad de har inneburit för individens välbefinnande?

Under de senaste 15-20 åren har andelen som bor på äldreboende halverats och personalkontinuiteten försämrats. Allt färre äldre får hjälp av personer som de känner sedan tidigare.

Nattkameror

Staten försöker samtidigt effektivisera äldreomsorgen genom att införa alltmer av välfärdsteknik som kameraövervakning och läkemedelsrobotar. Idag använder tre av fyra kommuner digital tillsyn på natten för äldre med hemtjänst.

– Kostnaderna för äldreomsorgen väntas dessutom stiga i takt med att andelen äldre ökar. Samtidigt har kommunerna begränsat med pengar och tiden för att ge omsorg kan inte kortas hur mycket som helst, betonade Sara Olofsson.

Det kommer att behövas ytterligare förändringar inom äldreomsorgen. Men var kommer de äldres preferenser och upplevelser in i debatten och i de politiska beslutsrummen? undrar forskarna.

– Det är förstås viktigt att veta vad de äldre värdesätter så att förändringarna inte försämrar deras livskvalitet, sa Ulf Persson.

De båda forskarna försöker därför i rapporten svara på hur individers egna värderingar av äldreomsorg bättre ska kunna kartläggas så att det uppstår en tydlig bild av deras önskemål.

– Vi menar att värdet bör mätas utifrån vad man själv vill ha, konstaterade de båda. Av någon anledning ligger Sverige efter i hur man tar reda på vad seniorer har för uppfattning.

I exempelvis Storbritannien och Nederländerna har man sedan flera år tillbaka tagit fram mått som accepteras av beslutsfattare för att mäta livskvalitet inom äldreomsorgen, visar rapporten.

Behålla kontroll

Det handlar bland annat om värden som att kunna bibehålla oberoende, självständighet och kontroll över sitt dagliga liv.

– Detta medför i sin tur att det värderas särskilt högt att få hjälp av ett litet antal personer som är välkända för den äldre, liksom att redan vid lindrig funktionsnedsättning ha möjlighet att flytta till ett anpassat boende som ger möjlighet till fortsatt självständighet och oberoende.

Kvarboendeprincipen och minskad personalkontinuitet sparar kanske resurser men till priset av minskat välbefinnande för många äldre, tror de båda.

Sara Olofsson och Ulf Persson har i rapporten avstått från att försöka skatta kostnader för att exempelvis öka personalkontinuiteten och därför ger rapporten inget svar på frågan om hur äldreomsorgen bör förändras.

– Däremot visar vår rapport på olika vägar att låta dagens och framtida mottagare av äldreomsorg få komma till tals, så att det framgår vilka värden som står på spel i den pågående omorganiseringen av äldreomsorgen i Sverige, sa Sara Olofsson.

Mer forskning

Ett förslag som de båda för fram är att Socialstyrelsen i den nationella brukarundersökningen börjar använda de beprövade mått som finns framtagna i andra länder för att mäta livskvalitet inom äldreomsorg.

Man vill också se att forskning inleds för att utifrån dessa mått få en bild av vad befolkningen värdesätter mest.

– Vi rekommenderar alltså att man undersöker hur nuläget ser ut med hjälp av metoder som redan används i andra länder och sedan tar hänsyn till de äldres upplevelser i utvecklingsarbetet framöver. Det är till exempel oklart vad de tycker om den välfärdsteknik som nu införs inom stora delar av äldreomsorgen, konstaterade Ulf Olsson.

Kommentera