Man behöver prioritera umgänge och tid för relationsbyggande som en mycket viktig arbetsuppgift på vård- och omsorgsboenden. Det säger Bodil Holmberg, lektor och forskare vid Palliativt forskningscentrum på Marie Cederschiöld högskola.
I två nya studier har Bodil Holmberg i samarbete med Tove Godskesen, sjuksköterskan och docent i medicinsk etik, analyserat observationer och intervjuer som gjorts i samband med att kroppslig omvårdnad genomförts.
Fokus har varit att undersöka det etiska bemötandet från undersköterskor, men också de äldres upplevelse av värdighet.
Den första studien visar att ett etiskt bemötande som är grundat i respekt för den äldres önskemål och en ömsesidig relation främst hindras av personalbrist, otillräcklig kommunikation med den äldre och en allmän norm som säger att undersköterskans arbete är mer praktiskt än relationellt.
Vårdbiträde
– Trots det fanns exempel på gott etiskt bemötande hos personal som hanterade tidsbristen genom att samarbeta med varandra och som hade ett genuint intresse och engagemang för de äldre, säger Bodil Holmberg som själv har arbetat inom äldreomsorgen som sjuksköterska och som vårdbiträde.
I den andra studien framkom att det till stor del var de äldre som själva slog vakt om sin värdighet genom att anpassa sig och sina önskemål efter rådande situation och utnyttja de förmågor de ännu hade kvar.
– För dem var självbestämmande nära förknippat med värdighet. Utifrån sin livserfarenhet och inre styrka hade de viktiga mentala verktyg som hjälpte dem att acceptera sitt hjälpbehov och känna förståelse för undersköterskornas stressade situation.
Respektlöshet
Men upplevelsen av kränkningar var ändå återkommande.
– Dels beroende på den egna gradvis sviktande kroppen som gjorde dem alltmer hjälpberoende. Men också av respektlöst bemötande, långa väntetider och undersköterskors okunskap om hur de boende ville ha sin omvårdnad utförd.
Måste förstå
En slutsats är att undersköterskor, som verkar närmast de äldre, behöver tid att reflektera över de etiska aspekterna av sitt arbete och ges möjlighet att hinna lära känna och umgås med de äldre, menar Bodil Holmberg.
– Då kan den kroppsliga omvårdnaden anpassas efter de äldres unika önskemål under denna viktiga sista tid av deras liv.
Några exempel
– Jag är själv sjuksköterska och såg en patient som var döende på morgonen, men undersköterskorna tog sig inte tid att läsa journalen utan bestämde sig för att kontakta sjuksköterska efter lunch för de visste att de skulle ha lite mindre att göra då. De hade sju andra äldre på avdelningen som skulle upp och ha frukost. Under tiden låg patienten och jämrade sig och dog dagen efter.
Bodil Holmberg berättar också om en kvinna som i en duschsituation berättar för undersköterskan att hon nästan blivit våldtagen som barn i en krigsdrabbad stad. Empatin uteblev dock.
– Undersköterskan sa bara ”hm, hm, hm” under tiden hon klär på henne och avslutar med ”jag går och hämtar en tröja”. Hon hade inte lyssnat. Undersköterskor behöver förstå vilket ansvar de bär i de här situationerna och att inte kränka de äldres värdighet.
Det finns också goda exempel i studierna på undersköterskor som trots stress och dålig arbetsmiljö hittar tid att ge de äldre ett värdigt bemötande.
– De kan fråga om de vill ha hjälp, på vilket sätt de vill ha hjälp och om det blev bra. ”Vilken lotion vill du att jag använder?”, ”vilka kläder vill du ha?”, ”vilken handduk vill du att jag torkar dig med? En av undersköterskorna beskrev sitt arbete som det bästa man kan ha, eftersom det innehåller så mycket av humor, relation och värme människor emellan.
Några exempel
– Jag är själv sjuksköterska och såg en patient som var döende på morgonen, men undersköterskorna tog sig inte tid att läsa journalen utan bestämde sig för att kontakta sjuksköterska efter lunch för de visste att de skulle ha lite mindre att göra då. De hade sju andra äldre på avdelningen som skulle upp och ha frukost. Under tiden låg patienten och jämrade sig och dog dagen efter.
Bodil Holmberg berättar också om en kvinna som i en duschsituation berättar för undersköterskan att hon nästan blivit våldtagen som barn i en krigsdrabbad stad. Empatin uteblev dock.
– Undersköterskan sa bara ”hm, hm, hm” under tiden hon klär på henne och avslutar med ”jag går och hämtar en tröja”. Hon hade inte lyssnat. Undersköterskor behöver förstå vilket ansvar de bär i de här situationerna och att inte kränka de äldres värdighet.
Det finns också goda exempel i studierna på undersköterskor som trots stress och dålig arbetsmiljö hittar tid att ge de äldre ett värdigt bemötande.
– De kan fråga om de vill ha hjälp, på vilket sätt de vill ha hjälp och om det blev bra. ”Vilken lotion vill du att jag använder?”, ”vilka kläder vill du ha?”, ”vilken handduk vill du att jag torkar dig med? En av undersköterskorna beskrev sitt arbete som det bästa man kan ha, eftersom det innehåller så mycket av humor, relation och värme människor emellan.
Äldreomsorgens aktörer behöver inse på djupet att omvårdnad är relationell, säger Bodil Holmberg. I stället inriktas undersköterskors arbete väldigt praktiskt – ett stort antal praktiska uppgifter ska utföras på väldigt kort tid.
– Det är ett lågbetalt kvinnoyrke som handlar mycket om att arbeta med illaluktande kroppsvätskor. Man brukar säga att ju längre från kroppen man kommer desto högre status har ett sjukvårdsyrke. Undersköterskorna är närmast kroppen, säger Bodil Holmberg som uppfattar att ”undersköterskor ofta har en låg professionell självkänsla”.
Framtidshopp
Ett steg på vägen kommer nästa sommar när undersköterska blir en skyddad yrkestitel.
Allt fler specialistutbildningar för undersköterskor är ett annat gott tecken, till exempel i palliativ vård och demenssjukvård.
– Det tror jag höjer statusen, att man kan vara stolt över att vara specialistundersköterska. säger Bodil Holmberg.
Mer att läsa
Bodil Holmbergs doktorsavhandling heter ”När kroppen inte räcker till”. Underrubriken är ”Assisterad kroppslig omvårnad i livetsslut på vård- och omsorgsboende”.