Skillnaden i pension mellan ett långt arbetsliv och grundskyddet krymper. Det gillar inte svenska folket.
En Novusundersökning beställd av SPF Seniorerna visar att en majoritet vill att skillnaden i pension efter skatt mellan den som arbetat i 40 år och den som arbetat väsentligt mindre bör vara 20 procent eller mer.
Så är inte fallet för stora grupper.
SPF Seniorerna, med en kvarts miljon medlemmar i ryggen, har nyligen visat att det är först vid en slutlön på över 35 000 kronor som avståndet till fullt grundskydd börjar synas.
Skillnaden i disponibel inkomst, respektavståndet, är 2 000 kronor per månad vid 35 000 kronor i slutlön och drygt 4 000 kronor vid en slutlön på 40 000 kronor.
Rimlig skillnad
Frågan i opinionsundersökningen ställdes så här:
”Vad tycker du är en rimlig skillnad i pension efter skatt till fördel för den som arbetat heltid i 40 år jämfört med den som arbetat mindre, till exempel på grund av arbetslöshet under stora delar av livet?”
Svaren:
• 8 procent svarade att den som har arbetat heltid bör få 0-10 procent mer per månad.
• 17 procent ansåg att skillnaden bör vara 11-20 procent mer per månad.
• 23 procent tyckte 21-30 procent mer per månad är rimligare.
• 27 valde alternativet 31 procent eller mer per månad.
• 25 procent svarade ”vet inte”.
Håller med
Många aktörer i den allmänna debatten går på SPF Seniorernas linje.
– Det finns ett behov av ett respektavstånd mellan dem som jobbat länge till grupper som har jobbat få år och därför är mer beroende av en grundpension, säger Frans Lindelöw, vd för pensionskoncernen Skandia till Dagens industri som nyligen nagelfarit pensionssystemet i en rad artiklar.
– Man måste ha incitament för att vi ska jobba längre om systemet ska hålla. Det blir stötande för den som jobbat ett helt liv och i stort sett får samma pension som individer där man inte har jobbat så många år.
Väger lätt
Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på Forena, är kritisk mot regeringens och den parlamentariska pensionsgruppens senaste reform – inkomstpensionstillägget, som finansieras över statsbudgeten.
– Förslaget står i strid med livsinkomst- och avgiftsprincipen som gäller för pensionssystemet. Självklart behöver pensionerna höjas, men inte med hjälp bidrag, som inkomstpensionstillägget är. Men principer väger lätt när riksdagens majoritetsförhållanden hänger i sköra trådar, säger Håkan Svärdman till Dagens industri.
Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) tycker också att respektavståndet ska öka, och det är just därför som det kritiserade inkomstpensionstillägget ska genomföras, säger han.
Men det måste också till högre avsättningar till pensionssystemet, menar Shekarabi. Han tillstår att ett misstag man gjorde vid införandet av pensionssystemet var att pensionsavgiften sattes för lågt.
– Det fanns ett löfte om 18,5 procent, men det blev inte så. Istället blev det drygt en procentenhet lägre, säger Ardalan Shekarabi, som säger till Dagens industri att det just nu pågår ”intensiva förhandlingar” i den parlamentariska pensionsgruppen när det gäller hur pensionssystemet ska stärkas.
SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson hoppas att pensionsgruppen ska inse att det kommer att behövas mer än 18,5 procent.
– Ja, det kommer sannolikt att krävas ett högre tillskott till pensionerna än de 18,5 procent som har förekommit i diskussionerna.
Så betalas den allmänna pensionen
Grundfinansieringen i den allmänna pensionen utgörs dels av en ålderspensionsavgift som arbetsgivarna betalar, dels av den allmänna pensionsavgiften som de anställda betalar in.
Arbetsgivarnas avgift är 10,21 procent av lönen och de anställdas avgift är 7 procent, sammantaget 17,21 procent.
När pensionssystemet infördes under 1990-talet var tanken att pensionsavgiften skulle vara 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten. På grund av bland annat avdragsrätt för pensionsavgifter fastställdes den istället till 17,21 procent av riksdagen.
Avgifterna idag är kopplade till individuella pensionsrätter, påpekar Anna Eriksson, något som hon anser låser debatten och möjligheten att använda avsättningsnivån till att justera pensionerna.
– Det kan övervägas om staten ska skjuta till resterande resurser utöver dagens avsättning som stannar på 17,21 procent. Det skulle också ge mer av delat ansvar för pensionerna om löntagarna samtidigt arbetar längre.
Dagens pensionärer
Men också dagens pensionärer behöver högre pensioner, understryker Anna Eriksson.
– En väg är höja avsättningen till omkring 21-22 procent, och inkludera en retroaktivitet för höjning av befintliga pensionärers pensioner. Men med nuvarande förfarande skulle det tas från lönerna, vilket inte är rätt väg att gå.
Hur ska det gå till då?
– Det behöver övervägas lösningar där högre avsättningar inte enbart kopplas till pensionsrätter utan också används till generella pensionsförstärkningar både för dagens och framtidens pensionärer, föreslår Anna Eriksson.
Tillgångar från den allmänna löneavgiften och pensionsavgifterna ovanför det så kallade intjänandetaket ger staten netto ett tillskott på dryga 100 miljarder varje år, påpekar hon.
– Det är pengar som inte används till socialförsäkringsändamål som pensioner. Här bör man omgående förstärka utgående pensioner och samtidigt utreda hur detta skulle kunna göras i framtiden.
Har SPF Seniorerna några förslag?
– Vi återkommer förhoppningsvis om det inom en snar framtid, säger Anna Eriksson.
