– Jag har jobbat i kyrkan, jag har utbildat mig, jag hade fina rekommendationsbrev, säger Karin Rockstadius.
Tidigare samtal med biskopen i Stockholms stift, Eva Brunne, och uttalanden från hennes lärare hade gett Karin Rockstadius uppfattningen att det inte skulle vara några problem med hennes lämplighetsprövning. I väntan på ett rekommendationsbrev uppmanades hon att läsa ytterligare en kurs, för att sedan söka prövning året därpå.
Efter ett halvårs studier i Rättvik, med dyra kostnader för resor och extra boende var hon klar.
– Och sedan så söker jag. Och får nej.
Så det finns en faktisk 55-årgräns?
– Det finns ingen skriven gräns.
Men det finns en gräns, även om den inte är skriven?
– Oh ja, absolut! Det är en uttalad gräns som finns, och den har tillämpats.
Karin Rockstadius och hennes jämnåriga studiekamrater fick höra att det var platsbrist som var anledningen till att de inte fick prövning. Men Karin Rockstadius tror att det är deras ålder som legat dem i fatet. Det är helt fel, tycker hon. Senare i livet har man hunnit få mycket mer livserfarenhet, och fler erfarenheter i ryggsäcken. Åldern borde snarare vara ett plus än ett minus, i ett yrke som prästyrket, menar Karin Rockstadius.
– Vi har ju så mycket mera att ge! Vad hade jag att ge när jag var 25 år gammal?
David Kindbom, stiftsadjunkt vid, prästrekryteringen i Stockholms stift förnekar att det finns någon åldersgräns för nya präster, mer än den bortre gränsen 67 år.
Jag har hört talas om en 55-årsgräns, finns det en sådan?
– Ja, men den är borttagen. Det är förbjudet enligt svensk lag att diskriminera.
Kyrkan letar efter egenskaper som personlig mognad och empatisk hållning hos sina sökande.
– Men det finns ingenting i vår antagning som handlar om ålder. Vi har flera som är närmare 60 som nyss har fått tjänst, och flera som också är på väg in, säger David Kindbom.
Karin Rockstadius upplever att hon och hennes jämnåriga kursare mötte motstånd även under utbildningen.
Enligt Marianne Källberg, studierektor på Teologiska högskolan i Stockholm är flera av studenterna på skolan är äldre. Hon kan inte svara på om det finns någon 55-årsgräns för att bli präst. Det är upp till varje stift att avgöra vem som får gå vidare.
– En äldre student som vill bli präst i Svenska kyrkan råder jag att kontakta sitt stift så tidigt som möjligt, säger hon.
– Gud kallade mig när jag var 55 år! säger Karin Rockstadius, som fått nej till prövning även från Västerås stift.
Hon tror att många inte uppnår andlig mognad förrän senare i livet.
– Gud kallar inte bara dem som är under 25.
Sammanlagt var de tre personer som fyllt 55 i Karin Rockstadius klass. Samtliga fick nej till prövning. Skälet som angavs var platsbrist.
Senare har Karin Rockstadius fått höra att även andra, som inte fyllt 55 år, fått nej.
Om lämplighetsprövning
Biskop Eva Brunne är ansvarig för Stockholms stifts lämplighetsprövning. Under prövningen får den intresserade samtala med flera präster om att arbeta i kyrkan. I prövningen ingår också praktik där handledaren som vägleder praktikanten lämnar en bedömning utifrån stiftets sökprofil för blivande präster och diakoner. Att bli prövad och få ett ja i prövningen är i sig inte ett löfte om vigning men en god början .
Det är en stor fördel om studenten tar kontakt med stiftet i början av utbildningen. Idag varvar studenten teori och praktik i församlingen. För att göra praktik inom ramen för prästutbildningen förutsätter det att biskopen säger ja till att fortsätta rekryteringsprocessen.
Förra året gick 19 studenter igenom prövningen i Stockholms stift. I år har hittills 23 studenter fått ja till prövning.
Källa: David Kindbom, Stiftsadjunkt, prästrekrytering, Stockholms stift
Frida Andersson Johansson
frida.johansson@veteranen.se
