Stödet till anhöriga som vårdar en demenssjuk partner måste förbättras. Högskolan i Dalarna ska ta reda på hur.
Cirka 200 partnervårdare över 65 år kommer ingå i en ny unik studie som ska undersöka vilket stöd man som anhörig behöver för att bättre kunna och orka vårda sin demenssjuka partner.
– I och med att antalet personer med demens väntas öka, samtidigt som antalet platser på demensboenden minskar, kommer allt fler personer vårdas av en partner i det egna hemmet, konstaterar doktorand Marcus Falk Johansson, som kommer genomföra datainsamlingen.
Stor obalans
I Sverige har mellan 160 000 och 175 000 personer demens, enligt Socialstyrelsen. Det finns cirka 30 000 platser på landets demensboenden. Det innebär att en stor del av personer som har en demenssjukdom vårdas i det egna hemmet och då oftast av en make/maka eller partner.
– Det är därför viktigt att få fram mer kunskap kring hur det offentliga kan stödja dem i rollen bäst.
Nya områden
Studien är unik genom att man fokuserar enbart på behoven hos partnervårdaren.
– Vi har även valt att lägga en stor vikt på relationen mellan partnervårdare och personen med demens. Det innebär att vi undersöker områden som är, så vitt vi vet, ganska outforskade, säger Marcus Falk Johansson i ett pressmeddelande.
Känsla av sorg
200 partnervårdare över 65 år kommer delta i studien och utöver dessa kommer djupintervjuer att genomföras med 30 personer för att fördjupa förståelsen av enkätresultaten.
– Rollen som partnervårdare innebär ofta en stor ansträngning, fysisk och psykisk, och man har sett att partnervårdare ofta upplever en sämre hälsa och har en lägre livskvalitet. Dessutom upplever partnervårdare en starkare känsla av sorg när sjukdomen gör det svårt att dela minnen och erfarenheter som de ofta haft tillsammans under en relation.
Bättre hälsa
Högskolan Dalarna hoppas kunna fylla en del av den kunskapslucka som finns när det gäller förståelsen av de behov som personer som vårdar en partner med demens kan ha.
Ett förbättrat stöd skulle troligen också leda till en bättre hälsa och ökad livskvalitet.
Seniora forskare stöttar
Ansvarig för studien är docent Lena Marmstål Hammar i samarbete med Marcus Falk Johansson och till sin hjälp har de också seniora forskare från ReCALL, forskningscentret för äldre och åldrande vid Högskolan Dalarna.
Forskningsstudien innebär också ett samarbete med Mälardalens Högskola och Florida Atlantic University.
Studien finansieras av Familjen Kampradsstiftelse och Högskolan Dalarna.
