Äldre vill hellre ha hjälp från äldreomsorgen än från sina barn. Ändå ökar andelen äldre som får hjälp av sina barn och närstående, medan andelen äldre som får äldreomsorg minskar. Det visar en rapport från Stockholms universitet.
Forskningsrapporten visar att 42 procent av de som är medelålders ger anhörigomsorg minst en gång i månaden.
Många minskar sin arbetstid eller slutar arbeta på grund av anhörigomsorgen: 90 000 kvinnor och drygt 50 000 män i åldrarna 45-66 år har gått ner i arbetstid, sagt upp sig eller gått i pension i förtid på grund av att de ger omsorg till en närstående.
– Det här är en anmärkningsvärd utveckling där ansvaret för vården läggs på de anhöriga, säger professor Marta Szebehely vid Institutionen för socialt arbete.
Beslutet att vårda, eller vårdas av, en anhörig ska inte vara påtvingat av brister i den offentliga omsorgen; det måste vara ett frivilligt val. Det är Socialtjänstlagens andemening.
– För att det ska vara ett frivilligt val krävs att samhället erbjuder olika former av omsorgsinsatser som svarar mot olika behov och vardagsvanor hos både äldre och anhöriga, säger Marta Szebehely.
– En väl utbyggd och väl fungerande äldreomsorg är en förutsättning för att anhöriga till omsorgsbehövande äldre ska kunna förvärvsarbeta och försörja sig på samma villkor som andra.
Den ofrivilliga anhörigomsorgen har ett pris för givarna, främst för kvinnorna men också för männen:
• Cirka fyra av tio kvinnor och omkring var fjärde man som hjälper minst en gång i månaden har upplevt svårigheter att hinna med fritidsaktiviteter eller att umgås med vänner till följd av omsorgsgivandet.
• Drygt 5 procent av kvinnorna och drygt 2 procent av männen som ger anhörigvård minst en gång i månaden har blivit sjukskrivna mer än två veckor på grund av omsorgsgivandet.
• Många får minskade inkomster som en följd av anhörigomsorg: 114 000 kvinnor och 75 000 män i åldrarna 45-66 år fått minskade inkomster på grund av de ger omsorg till en närstående.
Petra Ulmanen, en av forskarna bakom rapporten, menar att anhörigvården också har en klassaspekt.
– Det är framför allt medelålders döttrar till föräldrar med låg utbildning som ger mycket anhörigvård. Så anhörigvården har både en könsaspekt och en klassaspekt, säger hon till SVT.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Här är rapporten
Rapporten ”Att ge omsorg mitt i livet: Hur påverkar det arbete och försörjning” är skriven av professor Marta Szebehely, doktorand Petra Ulmanen och fil.dr. Ann-Britt Sand, vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.
Rapporten bygger på en enkätundersökning av 3 630 personer i åldrarna 45-66 år under våren 2013.
Du kan läsa hela rapporten här.
