Var tredje pensionär som är berättigad till bostadstillägg går miste om det. Det visar en granskning från Riksrevisionen.
Många som har rätt till bostadstillägg söker inte. Under 2016 handlade det om 129 000 pensionärer.
I genomsnitt var de berättigade till 1 300 kronor i månaden.
Tre miljarder fryser inne
Cirka 290 000 pensionärer får bostadstillägg i dag.
Bostadstillägget kostade staten totalt cirka 12,7 miljarder kronor år 2016.
Riksrevisionens beräkningar visar att om alla som bedöms vara berättigade – alltså även personer med sjuk- och aktivitetsersättning – hade tagit del av förmånen skulle kostnaden ha ökat med cirka tre miljarder kronor.
Tre miljarder fryser inne
Cirka 290 000 pensionärer får bostadstillägg i dag.
Bostadstillägget kostade staten totalt cirka 12,7 miljarder kronor år 2016.
Riksrevisionens beräkningar visar att om alla som bedöms vara berättigade – alltså även personer med sjuk- och aktivitetsersättning – hade tagit del av förmånen skulle kostnaden ha ökat med cirka tre miljarder kronor.
Att många ekonomiskt utsatta pensionärer inte tar del av bostadstillägget – vars syfte är att bidra till en skälig levnadsnivå men också rimlig bostadsstandard – är ingen ny huvudvärk för samhället.
Problemet med mörkertal inom bostadstillägg har uppmärksammats under mer än 15 års tid.
Riksrevisionens anser att mörkertalet nu är så högt att det krockar med riksdagens intentioner.
År av insatser
Det är Pensionsmyndigheten som har att pröva om pensionärer är berättigade att få ta del av tillägget, som alltså inte är ett bidrag utan ingår som en del av pensionssystemet.
På regeringens uppdrag har myndigheten de senaste åren också genomfört insatser för att få fler att söka bostadstillägget.
Måste göra mer
Men Riksrevisionen ifrågasätter om dessa insatser är tillräckliga.
– Det är uppenbart att många som har rätt till bostadstillägg inte ansöker. Det kan bero på att de inte känner till eller förstår att de har rätt till förmånen. Det kan också bero på att ansökningsförfarandet är för komplicerat, säger Tina Malmberg, som är projektledare för Riksrevisionens granskning.
Hade gjort skillnad
Mer än hälften av de personer som ingår i mörkertalet klassas som ekonomiskt utsatta, det vill säga att de har en ekonomisk standard understigande 60 procent av medianen.
”Om dessa personer hade mottagit bostadstillägg skulle andelen ekonomiskt utsatta minska med 10 procentenheter bland personer med sjuk- och aktivitetsersättning och 30 procentenheter bland ålderspensionärer.”
– Andelen personer med låg ekonomisk standard är mycket hög i dessa grupper jämfört med resten av befolkningen. Ett bostadstillägg skulle lyfta många i målgruppen över gränsen för låg ekonomisk standard, säger riksrevisor Stefan Lundgren.
Av de drabbade individerna är ungefär dubbelt så många kvinnor som män, visar Riksrevisionens rapport.
Åtgärder
Riksrevisionen föreslår i rapporten att regeringen ger Pensionsmyndigheten i uppdrag att samarbeta med Försäkringskassan när det gäller skattningar av mörkertalet och att ”vidta verkningsfulla och målgruppsanpassade insatser” för att nå de pensionärer som inte får sitt tillägg.
För det är inte bostadstillägget i sig det är fel på, enligt Riksrevisionens analys.
”Riksrevisionen menar att den offentligfinansiella utgiften som ett lägre mörkertal innebär utgör en träffsäker åtgärd i termer av minskad ekonomisk utsatthet bland försäkrade med sjuk- och aktivitetsersättning och ålderspensionärer.” skriver man i sin rapport.
Social skam
SPF Seniorernas ordförande Eva Eriksson konstaterar i en kommentar att alldeles för många pensionärer riskerar att hamna i en mycket ansträngd ekonomisk situation.
– Förutom de rent ekonomiska svårigheterna kan det leda till att äldre dels inte kan bo kvar eller kan skaffa en bostad som är bra att åldras i, dels till ensamhet och en social skam över att tvingas leva på en låg pension, säger Eva Eriksson till Aftonbladet.
Från 65 år
- Individen måste själv ansöka om bostadstillägg, och då lämna uppgifter om bostadskostnad, inkomster och sparande.
- Det spelar ingen roll om man äger sin bostad, eller hyr.
- Man kan ansöka från det att man fyller 65 år och tar ut hela sin allmänna pension.
- Man kan ansöka även om man har tillgångar.