Landets fattigpensionärer blir allt fler och ökningen kommer att fortsätta. Det spår Pensionsmyndigheten.
Under kommande fyra år väntas gruppen med lägst ersättning att växa med en femtedel, visar Pensionsmyndighetens prognos. Från 19 400 personer i år till 23 500 år 2019.
Det är framför allt personer som invandrat sent i livet som får klara sig på en liten pension. Det är också den gruppen som växer mest, rapporterar Ekot.
– Förklaringen är framför allt asylmottagandet och flyktinginvandringen, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten som bygger sina prognoser på Statistiska Centralbyråns prognoser över invandring och utvandring.
Syftet med äldreförsörjningsstödet är att den som har låg pension eller ingen pension alls ändå ska uppnå en skälig levnadsnivå. Stödet blir ett sista skyddsnät för den som inte har jobbat och för den som kommit till Sverige sent i livet eller först på äldre dar.
Äldreförsörjningsstödet är alltså ett stöd som täcker upp om inte andra pensionsförmåner räcker till. Man måste därför först ta ut andra förmåner – som inkomstgrundad ålderspension, garantipension, bostadstillägg till pensionärer (BTP) och särskilt bostadstillägg.
För att vara berättigad till äldreförsörjningsstödet måste man också bo i Sverige och ha fyllt 65 år.
Nästan 800 000 personer lever idag helt eller delvis på garantipension eller äldreförsörjningsstöd, som ligger på mellan 4 500 och 5 500 kronor i månaden, efter skatt.
Eftersom garantipensionen följer prisutvecklingen och inkomstpensionen följer löneutvecklingen kommer klyftan mellan fattiga och rika pensionärer att öka, enligt Pensionsmyndighetens bedömning.
Fram till 2018 väntas garantipensionen växa med sex procent medan en genomsnittspensionär med inkomstgrundad pension får tolv procents ökning.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
