Visst finns det en marknad för att utveckla boendealternativ för äldre. Och visst är tiden är mogen för att erbjuda nya lösningar vid sidan av det traditionella äldreboendet. Men det förutsätter en uppluckring av dagens svenska hyreslagstiftning. Det anser Fastighetsägarna.
Det budskapet förde Fastighetsägarna, Sveriges Byggindustrier och Almega hemserviceföretagen fram när man på måndagen släppte rapporten ”Seniorboende 2.0 Äldreboendets plats i den moderna tjänsteekonomin”.
– Rapporten har tagits fram för att belysa att marknadens behov har förändrats. Våra medlemsföretag ser att de boende alltmer efterfrågar individuella lösningar. Tyvärr försvarar dagens hyresreglering möjligheten att utveckla service- och tjänstekoncept. För verklig valfrihet krävs att hyresvärdar och hyresgäster kan göra individuella överenskommelser, säger Irene Fällström, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna Sverige.
Tre tendenser
Rapporten är gjord av HUI Research. Utredarna har hittat tre tendenser i samhällsutvecklingen, giltiga för många nog för att goda betingelser för en marknad ska föreligga.
• Handeln ”tjänstefieras”. Vi konsumenter blir alltmer benägna att köpa tjänster och betala för mervärden när vi handlar en produkt. Ett exempel är Matkassen som kostar nästan det dubbla jämfört med att handla samma varor i en butik. Men vi är beredda att betala för att få varorna hemkörda och för att få recept och inspiration i vardagen.
• Inkomsterna stiger. Med låga räntor stiger den disponibla inkomsten ännu mer.
• Vi blir äldre.
Gigantisk marknad
Detta skapar grunden för en växande tjänstesektor och en växande byggmarknad av äldrebostäder.
– Marknaden bör kunna växa med 50 000 bostäder fram till 2025. Då kommer det att finnas 2,3 miljoner personer som är mellan 55 och 75 år. De kommer att ha disponibla inkomster på nästan 900 miljarder kronor och spendera över 200 miljarder på bostäder, framhöll rapportförfattarna på en presskonferens tidigare i dag på Drottninggatan i Stockholm.
Rapportförfattarna konstaterar att de flesta seniorer vill bo i hyresrätt, men att en sådan utveckling försvåras av dagens hyresreglering som man vill ha bort.
Hemtjänst och RUT
Man ser stora möjligheter för en samverkan mellan fastighetsägare och olika tjänstebranscher. Dessutom vill man se att RUT-avdraget utökas:
– I många kommuner ligger idag timtaxan för hemtjänster i nivå med kostnaden för RUT-tjänster. Detta öppnar upp stora möjligheter för framtida finansiering av stöd till äldre. Genom att helt enkelt sänka skattekilarna kan seniorer och tjänsteföretag direkt mötas utan att kommunens resurser behöver tas i anspråk, resonerar rapportförfattarna.
Kooperativ hyresrätt
SPFs förra ordförande och nuvarande riksdagsledamoten Barbro Westerholm (FP) var inbjuden att kommentera rapporten. Hon höll med om att det inte är osannolikt att samhällets resurser i framtiden kan komma att behövas till vård och omsorg, och att därför tjänstesektorn blir allt viktigare som ersättare av den offentliga hemtjänsten.
Westerholm, under förra mandatperioden ordförande i regeringens Äldreboendedelegation, slog också ett slag för den kooperativa hyresrätten.
– Den kan vara ett alternativ både för äldre som inte har så stora ekonomiska resurser och för dem som har sålt sin villa men som inte vill placera alla sina pengar i en ny bostad utan också kunna göra nåt kul för pengarna.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Vad tycker du?
Är privata alternativ med hyresrätter där service ingår i hyran ett bra alternativ till serviceboenden?
Diskutera under TYCK!
Rapportförfattarna till “Seniorboende 2.0” heter Jonas Arnberg, Carin Blom och Per Hortlund. Rapporten finns att läsa här.
Äldreboendedelegationens slutbetänkande ”Bo bra hela livet” överlämnades till äldreminister Maria Larsson i december 2008. Du hittar den här.
