Lars Elfving i Eskilstuna var en av de tiotusentals pensionärer som drabbades av ett lika oväntat som kraftigt ekonomiskt slag.
Ett krasst besked på nyåret i brevform: Hans tjänstepension skulle sänkas med 821 kronor i månaden från och med januari. Alltså med nära 10 000 kronor för 2018.
– Jag kände mig helt maktlös, berättar Lars Elfving, 85, pensionerad skoldirektör sedan 1992.
– Jag räknade på det och skulle klara mig skapligt ändå, men så många andra hade naturligtvis drabbats väldigt hårt. Jag blir så upprörd över att man överhuvudtaget kunde behandla pensionärer på det här sättet. Min hustrus tjänstepension sänktes med sanslösa 32 procent.
Blev överraskad
Men efter intensiva protester från pensionärer, pensionärsorganisationer och politiker gick det pensionärernas väg till sist.
– Det känns bra, det är en stor lättnad. Ärligt talat blev jag också lite överraskad. SKLs attityd i början var ju att avtal minsann är långsiktiga och alls inte kan ändras snabbt. Men det visade ju sig sedan vara fullt möjligt!
Vad avgjorde, tror du?
– Tre saker, tror jag. Först och främst alla starka reaktioner från så många drabbade pensionärer, men sedan också att det är valår. Pensionärsorganisationernas insatser blev nog tungan på vågen.
SPF Seniorernas engagemang kändes väldigt bra, säger Lars Elfving, själv medlem.
– Vem annars för vår talan? Nu när vi pensionärer har lämnat arbetslivet så har vi inga fackliga företrädare som försvarar våra intressen. Då behöver vi verkligen våra pensionärsorganisationer.
Än en gång
Lars Elfving varnar för den debatt som delvis redan har uppstått om att kostnaden för kompensationen, drygt en miljard kronor, måste tas från vård och omsorg.
– Då är vi där igen, att det liksom är självklart att de mest utsatta äldre ska betala, att pensionärer ska stå tillbaka och ta konsekvenserna. Det är väldigt viktigt att den här frågan bevakas noga.
