Dödligheten i covid-19 var elva gånger högre på svenska äldreboenden än finländska. Det konstaterar Sydsvenskan i en granskning.
Jämfört med Danmark var dödligheten fem gånger högre i Sverige.
Den viktigaste förklaringen hittar man dock inte i skillnader i kvalitet, enligt granskningen.
Samhällsspridning
I stället är det som Coronakommissionen slog fast i sin rapport i vintras att den allmänna spridningen av covid i samhället är den viktigaste förklaringen till katastrofen i den svenska äldreomsorgen.
Alltså: ju fler smittade i landet desto fler avlidna på äldreboenden.
Inte farligare
Coronakommissionen fann att av alla som bodde i ett särskilt boende i Sverige hade 3,3 procent avlidit med en coviddiagnos. I Danmark var andelen 0,6 procent, i Norge 0,4 och i Finland 0,3 procent.
Men trots skillnaderna är inte svenska äldreboenden sämre och farligare, summerar Sydsvenskan som kommer fram till den slutsatsen genom att mäta andelen av alla avlidna. Då är de nordiska länderna mer lika. I Sverige bodde 42 procent av pandemins dödsoffer i ett särskilt boende, i Danmark 35, Finland 42 och Norge 53 procent.
Några skillnader
Personaltätheten
En anställd på danska äldreboenden hjälper i genomsnitt 7,6 personer under ett vardagspass (dagtid). Det ska jämföras med 8,3 i Norge och 10,1 i Sverige. Finland är på jumboplats med 12,1 personer som ska hjälpas av en anställd under samma pass.
Kompetensen
Den norska äldreomsorgen har en större andel sjuksköterskor i personalen än man har i Sverige och Danmark. De har också en närmare koppling till läkare och sjukvård.
I alla länder utom Sverige har alla i vårdpersonalen skyddade titlar, något som nu även Sveriges undersköterskor ska få.
Timanställningen
I Sverige är en stor andel av personalen i kommunala äldreboenden timanställda: 14 procent av undersköterskorna och 57 procent av vårdbiträdena. I Danmark uppges 14 procent av personalen i äldreboenden vara timavlönade. För Norge och Finland finns inga uppgifter.
Delade turer
Att arbeta två pass under en dag med några timmar ledigt emellan förekommer i stort sett endast i Sverige. Ställda inför påståendet att ”arbetstiderna inte stämmer med familjeliv och sociala aktiviteter” instämmer 43 procent av äldreomsorgens personal i Sverige, 31 procent i Finland, 23 procent i Norge och 8 procent i Danmark.
Källa: Sydsvenskan som har sammanställt uppgifter från ”Internationella erfarenheter av covid-19 i äldreboenden” (SOU 2020:80.), Socialstyrelsen och Nordiska folkhälsomyndigheters hemsidor.
