Duell i riksdagen: ”När blev våra äldre så lite värda?”

När frågan om de många dödsfallen i äldreomsorgen kom upp i riksdagen användes ord som ”vår tids största vård- och omsorgskatastrof”.

Det skedde under en interpellationsdebatt mellan socialminister Lena Hallengren (S) och Ann-Christine From Utterstedt (SD).

Lena Hallengren fick en rad kritiska frågor.

– Har ministern för avsikt att låta utreda huruvida felaktiga beslut om att sätta in palliativ vård av äldre covid-19-patienter på äldreboenden tagits?

– Och vilka åtgärder avser ministern att vidta om felaktiga bedömningar och beslut om palliativ vård konstateras? fortsatte Ann-Christine From Utterstedt och hänvisade till mediagranskningar som visar att över 100 personer har anmält bristande vård av deras anhöriga med covid-19, till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

– Anmälningarna berör att de äldre och svårt sjuka antingen inte fått tillgång till syrgas eller näringsdropp eller att de inte fått komma till sjukhus för vård. Enligt anmälningarna ska de äldre med covid-19 på äldreboenden i stället ha fått palliativ vård, alltså vård i livets slutskede.

I december

Lena Hallengren svarade att IVO fick i uppdrag i april att särskilt analysera vad covid-19 innebär för kvaliteten och säkerheten inom vård och omsorg.

– IVO kommer att fortsätta med sitt uppdrag och delredovisar resultaten i december i år, sa Lena Hallengren, som försäkrade att ”IVO bedömer att förutsättningarna för individuell bedömning och behandling generellt är relativt goda, och framför allt har läget förbättrats under pandemins gång”.

Vill invänta IVO

Ann-Christine From Utterstedt, också suppleant i riksdagens socialutskott, uppehöll sig vid att ”både personal och anhöriga bevittnat att beslut om palliativ vård har tagits bland annat via telefon utan att läkare ens har träffat den äldre”.

Hon ville veta hur Lena Hallengren planerar att agera om IVOs granskning visar att felaktiga beslut om palliativ vård har fattats.

Lena Hallengren manade till försiktighet ”med att dra generella slutsatser av enskilda fall”:

– Jag tycker att vi ska invänta rapporten från Inspektionen för vård och omsorg innan vi drar alltför starka slutsatser. När den kommer ska vi självklart dra slutsatser. Kan vi agera på nationell nivå ska vi göra det. Bör man åtgärda det på regional eller kommunal nivå måste man göra det.

Ansvaret

Ann-Christine From Utterstedt ville fortfarande veta hur regeringen ser på sitt ansvar ”för vår tids största vård- och omsorgskatastrof”.

– Bristen på krisberedskap blev smärtsamt tydlig när de sjuka inte kunde erbjudas intensivvård och när personalen inte hade tillgång till fullgod skyddsutrustning. Bristen på kvalitet i äldreomsorgen blev smärtsamt tydlig när det uppdagades att kunskap om den mest grundläggande hygienen saknades. Smittan bredde okontrollerat ut sig.

– Hur kunde det bli så här? Exakt när blev våra äldre så lite värda? Varför accepteras att personal inom äldreomsorgen ofta varken är utbildade eller kan språket? Vem ska erbjuda den medicinska kompetens och utrustning som behövs inom äldreomsorgen?

Stod tillbaka

Lena Hallengren svarade att ”vi har gått igenom en pandemi av aldrig skådat slag och en hälso- och sjukvårdskris som är den mest omfattande sedan andra världskriget” och att ”ingen var riktigt förberedd på den störtvåg som kom över hela Sverige och inte minst äldreomsorgen”.

– Intensivvården har räckt till, på bekostnad av patienter som har fått stå tillbaka och som nu väntar på behandling, på operation och på ingrepp som är en del av den så kallade vårdskuld vi talar om. Den generella bilden är att resurserna i sjukvården räckte till för att andra stod tillbaka.

Andra vågen

Ann-Christine From Utterstedt avslutade sin del av debatten med att fråga om framtiden:

– Hur kommer våra äldre att skyddas denna gång när nu den andra vågen breder ut sig? Står de återigen vid kanten av ättestupan eller kommer de den här gången att erbjudas den vård som de förtjänar och har rätt till?

Socialministern svarade att ”Vi ska lära allt som är möjligt att lära av det som har hänt i Sverige och i andra länder. Dessvärre finns inget facit.”

Men vården och omsorgen har lärt sig mycket under pandemins gång, framhöll hon.

– Man har såklart helt andra rutiner på plats när man vet att man har att göra med en pandemi vid namn covid-19 än vad man hade i mars.

Kommentera