Coronakommissionen har överlämnat sitt slutbetänkande till socialminister Lena Hallengren (S). Kritiken är omfattande.
Coronakommissionen har nu utvärderat regeringens, förvaltningsmyndigheternas, regionernas och kommunernas åtgärder för att begränsa spridningen av coronaviruset.
Grundfrågan: Var det svenska vägvalet under pandemin rimligt, och om inte – vem bär ansvaret?
Det är en rad kritiska bedömningar som framträder i slutbetänkandet som blev offentligt på fredagen (25/2).
En grundläggande slutsats är att det vidtogs för få och för sena åtgärder. Sverige borde i februari och mars 2020 ha valt mer kraftfulla och ingripande smittskyddsåtgärder. Det hade räddat liv.
Mental beredskap
Kommissionen inriktar mycket av sin kritik mot händelserna i pandemins inledningsskede och den första smittvågen under våren 2020.
”De brister som då uppenbarade sig blottlade både bristande materiell beredskap och bristande mental beredskap hos beslutsfattare”, skriver kommissionen och fortsätter:
”När en plan saknades för att skydda de äldre och andra riskgrupper borde tidigare och fler insatser ha gjorts för att försöka bromsa den allmänna smittspridningen”.
Sådana inledande åtgärder hade också skapat mer tid för överblick och analys, menar kommissionen.
Svag ledning
Den kanske hårdaste kritiken fokuserar bristen på handlingskraft från regeringens sida. Regeringen borde omgående ha tagit ledningen i alla delar av krishanteringen.
Regeringen borde också ha kunnat bemästra de hinder som finns för ett tydligt nationellt ledarskap: i viss mån självständiga myndigheter, regioner och kommuner med självstyrelse och regeringskansliets normala beredningsrutiner.
Regeringen skulle även ha tagit på sig ett tydligare ledarskap när det gäller den samlade kommunikationen till allmänheten.
Blev beroende
Regeringen gjorde sig dessutom alltför ensidigt beroende av Folkhälsomyndighetens bedömningar. Ansvaret för myndighetens bedömningar vilar ytterst på en enda person, myndighetens chef. Det är inte en tillräckligt bra ordning för beslut under en allvarlig samhällskris.
Folkhälsomyndighetens insatser kritiseras också hårt. Den borde bland annat ha kommunicerat sina råd och rekommendationer som tydliga förhållningsregler.
De är kommissionen
Coronakommissionen består av Mats Melin, ordförande, Shirin Ahlbäck Öberg, Ann Enander, Vesna Jovic, Camilla Lif, Torsten Persson, Göran Stiernstedt och Mats Thorslund. Huvudsekreterare är Joakim Sonnegård.
Mer förhoppningar än åtgärder
”Kommissionen anser dock att inriktningen mot rekommendationer och frivillighet inte borde ha hindrat Sverige från att i februari/mars 2020 ha valt mer kraftfulla och ingripande åtgärder för att bromsa den allmänna smittspridningen.
Den valda inriktningen byggde på att skydda äldre och andra riskgrupper mot smitta, en inriktning som tämligen snart framstod mer som en förhoppning än en åtgärdsplan som faktiskt kunde sättas i verket.
När en sådan plan saknades borde tidigare och fler insatser ha gjorts för att så långt möjligt försöka bromsa den allmänna smittspridningen. Med sådana åtgärder hade regering och myndigheter även sannolikt kunnat få en bättre överblick över situationen och rådrum för att avgöra hur den borde hanteras. I enlighet med försiktighetsprincipen borde insatserna också ha tagit höjd för att ambitionen att skydda riskgrupperna kunde misslyckas.”
Ur Coronakommissionens slutrapport
Vissa saker får godkänt av kommissionen. Vägvalet i smittskyddet med inriktningen på råd och rekommendationer som människor förväntades att frivilligt följa var i grunden riktigt, anser man. Den innebar att medborgarna behöll mer av sin personliga frihet än i många andra länder. Rätt också att inte stänga grund- och förskolor.
Det tidiga vägvalet i den ekonomiska krishanteringen får också grönt ljus.
Snabba och kraftfulla satsningar inom penningpolitiken och finanspolitiken var viktiga.
Kommissionen ser det också som en riktig strategi att just låta snabbhet få företräde framför träffsäkerhet.
– Men denna försiktighetsprincip borde ha gällt i högre grad på flera områden, då alltså definierad som en handlingsprincip – alltså att hellre agera snabbt och hellre för mycket med lägre träffsäkerhet än att vara alltför passiv, sa Mats Melin när han och kommissionens ledamöter presenterade slutbetänkandet på fredagseftermiddagen.
Exempelvis vidtog Folkhälsomyndigheten få, sena och föga kraftfulla åtgärder som inte kraftigt lyckades begränsa smittspridningen. Ansvaret för detta bär Folkhälsomyndighetens generaldirektör, slår kommissionen fast.
Bland åtgärder som borde ha satts in tidigt under pandemin pekar kommissionen på stängning av exempelvis köpcentrum, restauranger, kultur- och idrottsevenemang, frisörsalonger, simhallar och liknande.
Munskydden
Hanteringen av rekommendationer om användande av munskydd är ett annat misstag. En luftburen sjukdom borde ha lett till att munskydd skulle ha rekommenderats i stället för att hänvisa till bristande evidens. När Folkhälsomyndigheten senare svängde i frågan blev följsamheten också fortsatt låg bland befolkningen, konstaterade Mats Melin.
Han gjorde liknelsen att man vid larm om en eldsvåda bör skicka inte bara en brandbil, utan alla man har tillgång till, för att i stället ta hem de som visar sig inte behövas.
Coronakommissionen var helt enig i sina slutsatser och i sin kritik.
Svårt att få ut handlingar
Kommissionens problem med att få ut handlingar från regeringskansliet omnämns i slutbetänkandet.
”Invändningarna har varit att efterfrågade handlingar inte finns, att kansliet inte förfogar över dem eller att epost inte kan anses ge en fullständig eller rättvisande bild”, står det i slutbetänkandet.
”Det bör länge, åtminstone sedan början av hösten 2021, ha stått klart för Regeringskansliet vilka slags handlingar vi önskade ta del av”, anser kommissionen.
”Något bistånd från Regeringskansliets sida med att identifiera vilka handlingar i dess förvar som kunde vara av intresse för oss fick vi emellertid först sedan våra mellanhavanden med kansliet kommit till allmän kännedom”, står det i slutbetänkandet.
Betänkandet med sex underlagsrapporter finns att läsa på kommissionens webbplats.
