Nästan alla behöver någon gång hantera dödsboet efter en avliden anhörig. Statens roll är oftast begränsad, men brister kan få betydande konsekvenser.
Det menar Riksrevisionen som nu ska göra en granskning av statens insatser i samband med utredning, förvaltning och skiften av dödsbon.
– Att ta praktiskt och juridiskt ansvar för hanteringen av ett dödsbo med ibland omfattande ekonomiska förhållanden är ett stort ansvar att lägga på någon som samtidigt sörjer en älskad närstående. Här behöver statens insatser fungera effektivt, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner i en kommentar.
Utredning, förvaltning och skifte av dödsbon är något som nästan varje person behöver hantera någon gång i sitt liv. I det ingår till exempel att upprätta en bouppteckning och skicka in till Skatteverket för registrering.
Får större roll
I normalfallet hanteras dödsbon privat av dödsbodelägarna själva, eller genom att de anlitar juridisk hjälp.
Men om det saknas arvingar eller om en dödsbodelägare begär att tingsrätten utser en boutredningsman har staten en större roll, konstaterar Riksrevisionen.
– Konsekvenserna och kostnaderna för de enskilda kan bli betydande om de statliga insatserna brister, säger Claudia Gardberg Morner.
Granskningen syftar till att svara på om statens insatser i samband med utredning, förvaltning och skifte av dödsbon är tillräckliga och effektiva.
Besked i höst
Den genomförs mot bakgrund av långa handläggningstider och indikationer på otillräcklig kontroll över tjänster om att utreda, förvalta och skifta dödsbon.
Resultatet från granskningen väntas sammanställas i en rapport i oktober.
