Den lyckliga ålderdomen är ingen myt. Forskning visar att åren efter 60 är en mycket bra tid, för de allra flesta. Men det är också sant att risken för depression och nedstämdhet ökar efter pensioneringen – och att möjligheten att få bra behandling minskar dramatiskt!
Socialstyrelsen slår fast att ”Äldres psykiska ohälsa är ett eftersatt område på grund av brister i samverkan men också på grund av synen på äldre, åldrande och på psykisk sjukdom.”
Rena rama fördomar, alltså. Ja, man skulle faktiskt kunna tala om regelrätta lagbrott, för den svenska hälso- och sjukvårdslagen ska garantera ”en god hälsa på lika villkor, med respekt för alla människors lika värde och den enskildes värdighet”.
Eller som en Veteranenläsare kommenterade på nätet, i samband med ett referat från en konferens som just handlade om äldres psykiska ohälsa:
”Här råder verkligen åldersdiskriminering. Det gick ut statliga medel till att anställa psykoterapeuter på vårdcentralerna, men dessa ska enbart vända sig till personer i arbetsför ålder. Vi äldre får gå till kuratorer om vi vill ha hjälp via vårdcentralen, eller söka privat psykolog till en helt annan kostnad. Det här är väldigt märkligt med tanke på att det kan vara en omvälvande tid i livet då man går från arbete och arbetskamrater och invanda rutiner i samband med pensioneringen. Många förlorar sin partner och vänner. Det är heller inte ovanligt att äldre får problem med alkohol. Det finns många anledningar till att psykoterapeuterna ska vara till även för oss över 65 år.”
Inte naturligt att vara deprimerad!
En sak måste fastslås redan nu: Det är inte åldrandet i sig som gör att äldre blir deprimerade. Det är inte alls naturligt att bli ledsen bara för att åren går. Tvärtom blir många mer och mer tillfreds med sig själva.
Å andra sidan är man förstås inte immun mot depression bara för att man är äldre. Ofta är symtomen också diffusare hos en äldre person än hos en yngre. Man får ont i kroppen – och söker kanske läkarvård för det. Vissa symtom, som minnesförlust, kan få doktorn att missta sig och dra slutsatsen att patienten har drabbats av demens.
Får piller i stället för terapi
Sedan några år har Socialstyrelsen tagit fram både riktlinjer och vägledning på området, med särskild tyngdpunkt mot primärvården. På Socialstyrelsens hemsida finns i dag också flera kunskapssamlingar att ladda ner gratis. Och den bild som ges där är – ursäkta! – rejält deprimerande: När en person över 65 blir deprimerad, och det händer ju ganska ofta, är piller nästan alltid det enda vårdcentralen kan erbjuda. Rakt emot vad vetenskap och beprövad erfarenhet rekommenderar, nämligen samtalsterapi.
I en rapport konstaterar Socialstyrelsen i skarpa ordalag:
”Det finns både humanitära och ekonomiska skäl att erbjuda alternativa behandlingsmöjligheter för äldre med psykiska besvär. Ett mera psykologiskt angreppssätt vid psykiska besvär bland äldre kan också öka förståelsen för äldre och åldrande och bidra till att utveckla omsorgen om och vården av äldre. Det är så vanligt med psykiska besvär bland äldre att man kan tala om ett folkhälsoproblem, som rimligtvis inte kan varken negligeras än mindre medicineras bort.”
Nej, medicinerna – oftast sömnmedel och ångestdämpande preparat – riskerar snarare att förvärra situationen, eftersom de kan ge biverkningar som gör att man blir yr och trött och riskerar att ramla och göra sig illa.
Någon som lyssnar räcker långt
Mathilda Svahn-Holmén är specialistsjuksköterska med inriktning på äldre, och en av få i Sverige som arbetar heltid med äldre inom primärvården, på två vanliga vårdcentraler i Göteborg. En stor del av hennes arbetstid går åt till hembesök. Hon har också regelrätta stödsamtal med flera äldre, oftast på telefon.
– Jag kommer överens med patienten om hur ofta jag ska ringa. Det kan vara en gång i veckan eller en gång i månaden. Det är lite olika, beroende på hur personen mår.
Ibland tar samtalet bara tio minuter: ”Hur är det i dag?” ”Ganska bra, tack.” Ibland kan det ta bortåt en timme. Det händer att hon kopplar in frivilligorganisationer som exempelvis går hem till äldre och läser. På vårdcentralen finns en kurator som Mathilda Svahn-Holmén kan samråda med.
– Det krävs inte alltid så mycket, säger hon. Någon som lyssnar räcker ofta väldigt långt, det märker jag på mina patienter. Någon som känner en och vet vem man är.
Ja, bara insikten ”på måndag ringer Mathilda” kan ge lugn och hålla den värsta oron stången.
För lite resurser
Allt gott och väl, alltså?
Inte riktigt. Mathilda Svahn-Holmén kan bekräfta den allmänna bilden –primärvårdens resurser räcker inte till för att ta hand om ”ont i själen”.
– Ringer det 30 personer som önskar samtalsterapi, kanske vi kan erbjuda tio av dem hjälp. En del patienter lotsas vidare till internetbaserad behandling, men det fungerar sällan för äldre. Så visst, man satsar på dem i yrkesverksam ålder – även om det inte sägs rakt ut.
För många är det dessutom svårt att söka för psykiska besvär, menar Mathilda Svahn-Holmén. Än finns det mycket ingrodd skam kring allt som har med psyket att göra.
– Ofta behövs det ett längre samtal med patienten där man penetrerar hela livssituationen för att inse att det faktiskt är depression det handlar om. Det tar tid. Och den tiden finns sällan.
Som sagt: ”Äldres psykiska ohälsa är ett eftersatt område på grund av brister i samverkan men också på grund av synen på äldre, åldrande och på psykisk sjukdom.”
Och när Mathilda Svahn-Holmén berättar hur många av hennes riktigt ålderstigna patienter har det, är det inte svårt att förstå varför depression är så vanligt.
– Många i vårt område bor i tre-våningshus utan hiss. De kanske i bästa fall kan komma ut en gång i veckan med hemtjänstens hjälp. Men när den kommer kan den enskilda inte bestämma själv. Ibland kommer den inte alls. Inte så konstigt att en del drömmer om en plats på ett äldreboende. Inte av fysiska skäl – men av sociala och psykiska skäl. För att slippa vara så ensam.
Rena skräckhistorier är inte heller helt ovanliga: För en tid sedan blev Mathilda Svahn-Holmén inkopplad när en kvinna som tagit sig till psykakuten med svår ångest blev hemskickad med två Stesolid, en stark, lugnande medicin som inte bör ges till äldre. Kvinnan var över 90 år.
Vill se äldrevårdscentraler
Finns det då ingen ljusning?
Mathilda Svahn-Holmén brinner för tanken på att inrätta särskilda äldrevårdscentraler över hela landet, på samma sätt som det en gång inrättades barnavårdscentraler.
– Där skulle förstås finnas medicinsk kompetens, men också kuratorer och psykologer, sjukgymnaster och samordningspersonal för hemtjänsten – som alla samverkade för att skapa så god livskvalitet som möjligt för patienten. Då skulle risken för depression minska rejält.
Text: Catarina Baldo Zagadou
redaktionen@veteranen.se
Fakta
Därför blir äldre deprimerade
Mellan var sjätte och var åttonde av alla över 65 i Sverige lider av depression.
Upp till var tionde äldre person har ångest, ofta tillsammans med depression.
Totalt beräknas var femte äldre ha någon form av psykisk ohälsa. Och då är demenssjukdomarna inte inräknade.
År 2011 tog 207 män och 104 kvinnor över 65 sitt liv.
Kriser tillhör livet. Det är när tillvaron förändras som de slår till och får oss ur balans.
Vissa mediciner kan också bidra. Liksom det faktum att man har drabbats förut.
Att depression är vanligare hos äldre än hos yngre kan, menar vissa, också bero på att halterna av olika signalsubstanser i hjärnan minskar med åldern. Det är de ämnena som reglerar bland annat sorg och glädje, sömn och aptit.
Så känner du igen en depression
Ingenting känns kul längre.
Du har ångest och oroar dig mer än vanligt. Särskilt kritiskt är det ofta i vargtimmen eller tidigt på morgonen.
Du har svårt att sova.
Aptiten är inte som vanligt. Ingenting smakar riktigt gott.
Allt går trögt. Sådant som du annars gör utan att tänka känns oöverstigligt jobbigt.
Livet känns meningslöst.
Man kan också få rent kroppsliga besvär, som stark trötthet, huvudvärk, yrsel, andfåddhet, hjärtklappning eller smärtor i muskler, leder, rygg, mage, tarmar och hjärta.
Sök hjälp!
Ofta är det lättare för andra att lägga märke till att man är deprimerad. Forskning visar att det är viktigt att inte vänta med att gå till doktorn.
Obehandlad depression kan också leda till kroppsliga sjukdomar eftersom immunförsvaret påverkas. Alla har rätt att få den behandling som visat sig vara effektivast – det vill säga samtalsterapi.
