När man tittar på läkemedelsanvändningen hos seniorer visar det sig att demenssjuka oftare får äldre läkemedel med sämre effekt.
Hjärta och hjärna hör ihop, på det sätt att det finns ett samband mellan dålig hjärthälsa och kognitiva sjukdomar, som demens. Det berättar Laura Fratiglione, vetenskaplig ledare för befolkningsstudien under en av de träffar som anordnas för deltagare i SNAC-K, en långtidsstudie som följer seniorer på olika platser i landet för att ta reda på mer om åldrande och kommande behov. Den som är demenssjuk löper alltså större risk att också ha problem med hjärtat och vice versa.
Men Johan Fastbom vid Karolinska institutet har studerat hur läkemedelsanvändningen har förändrats under en tjugoårsperiod, och särskilt tittat på hur läkemedelsanvändningen hos demenssjuka skiljer sig från läkemedelsanvändningen hos övriga äldre. Det visar sig att demenssjuka får betydligt mer psykofarmaka än övriga seniorer. Men när det gäller läkemedel som förebygger hjärtsjukdomar, som blodtryckssänkande och blodfettssänkande medel är det tvärtom. Demenssjuka får färre mediciner.
– När vi tittade närmare kom vi fram till att demenssjuka får lika mycket hjärtläkemedel som icke demenssjuka, men de får i högre grad de äldre preparaten som är mindre effektiva.
Men om det finns ett samband mellan sjukdomar i hjärna och sjukdomar i hjärtat borde de väl snarare få bättre hjärtmediciner?
– jag är benägen att hålla med dig.
Johan Fastbom tror dock att den skillnad som undersökningen har avslöjat kommer att minska framöver.
Frida Andersson Johansson
frida.johansson@veteranen.se
SNAC
SNAC står för Swedish National Study on Aging and Care. Det är en studie om åldrande, vård och omsorg som startats på initiativ av regeringen. Syftet är att ta reda på hur omgivning, livsstil och tidigare sjukdomar påverkar hälsa och välbefinnande på äldre dagar.
I studien deltar Region Skåne (med kommunerna Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby, Ystad), landstinget Blekinge (Karlskrona kommun). Stockholms läns landsting och Stockholms stad (Kungsholmen) samt Gävleborgs läns landsting (Nordanstigs kommun).
Personer som deltar i studien får dels svara på frågor, dels genomföra fysiska och psykiska tester.
Unikt för studien är att man både hämtar uppgifter från individerna själva och från omsorgen / sjukvården. Det gör att man får en bredare bild.
Den största vinsten är att man följer samma individer under lång tid och därmed kan se hur olika faktorer påverkar åldrandet.
