Valborg en uråldrig vårfest
Foto: Colourbox
Nyheter | Våren är här

Valborg en uråldrig vårfest

Solen värmer och grönskan breder ut sig. I år får vi hitta lite nya sätt att fira in våren. Men varför firar vi egentligen Valborg?

Frida Andersson Johansson
Publicerad 2020-04-27

Manskör och brasa. Så brukar valborgsmässofirandet sista april se ut för många av oss. I år får vi tänka nytt och i mindre skala när stora, offentliga firanden ställs in. Kanske elda i öppna spisen eller inviga grillen? Äta en bit sill och lyssna på körsång på radio? Gå en promenad och se vårens alla framsteg?

Uråldrig vårfest

Valborgsfirandet har anor bakåt till förkristen tid, då det hölls vårfester i det som idag är Tyskland vid tiden mellan vårdagjämning och midsommar.

När Europa kristnades ansågs denna tid på året vara då häxor reste på kvastar för att träffa djävulen på gamla offerplatser – väldigt likt vår svenska påsktradition med påskkärringar och Blåkulla. (I södra Sverige har påskeldar tänts sedan 1700-talet just för att skrämma häxor på väg till Blåkulla.)

Säkra vårbetet

Först på 1800-talet spred sig den tyska traditionen med valborgsmässobål i Sverige. Men även valborgselden har sin bakgrund i att den tändes för att skrämma oknytt så att det skulle vara säkert att släppa ut djuren på vårbete. Och traditionen att fira Valborg – eller Walpurgis – har alltså uråldriga anor.

Valborg i Public Service

Sveriges Radio P2 direktsänder en valborgskonsert från Berwaldhallen med Radiokören och Sveriges Radios symfoniorkester. Utöver valborgssånger blir det Mozart, Wagner och Strauss.

Sveriges Radio P1 sänder valborgsfirande vid Gunillaklockorna i Uppsala med start 20:59

Programmet följs av ett annat extraprogram, ”En kväll om våren” om en annorlunda vår i coronans spår 21:30.

SVT 1 sänder en Valborgskonsert från Vallda Sandö (inspelad 2018) med manskör och flickkör 18:15

 

Dölj faktaruta

Helgon

Valborg själv då? Valborg, eller Walpurgis, var enligt sägnen en engelsk kungadotter som levde under 700-talet. Som nunna och abbedissa hjälpte hon till att kristna Tyskland. (Hon anses också vara både Englands och Tysklands första kvinnliga författare) Valborg helgonförklarades 870 och somliga påstår att hon helgonförklarades 1 maj, andra att hennes kvarlevor begravdes 1 maj. Oavsett vilket så är 1 maj sedan dess förknippat med hennes namn. Och i Sverige har vi även i det här fallet som tradition att fira aftonen innan.

Champagnefrukost

Idag bryr vi oss mindre om häxor och helgon och ser framför allt Valborgsmässoafton som vårens högtid. Dagen har också fått stor betydelse för studenter, som ungdomens dag. När vi inte är drabbade av någon viruspandemi ordnar många städer traditionellt mösspåtagning för studenter på Valborgsmässoafton, och i universitetsstäderna brukar firandet ta sig uttryck på allehanda sätt, med champagnefrukostar, silluncher, forsränning, korteger, körsång och mycket annat.

Kungen fyller år

En annan anledning att fira sista april just i Sverige kan vara att Valborgsmässoafton också är vår nuvarande kungs födelsedag. Carl den XVI Gustaf föddes sista april 1946.

Utan brasa

Virus eller inte, det finns andra faktorer som satt käppar i hjulet för valborgseldarna. Förra året var torkan ett problem på många håll och flera brasor fick ställas in. Sill och vårens ljusa kvällar finns där ändå för oss att njuta av.

Text: Frida Andersson Johansson

Frida Andersson Johansson
Publicerad 2020-04-27

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hornsgatan 172, Stockholm
Postadress: Box 38063 100 64 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas