Demenssjuka använder inte digitala hjälpmedel på grund av informationsbrist. Det visar en ny avhandling från Örebro universitet.
Idag räknar man med att det finns runt 150 000 personer som lider av demens i Sverige och enligt Socialstyrelsens prognoser kommer siffran att stiga till 250 000 år 2050. Med digitala hjälpmedel kan drabbade bo kvar hemma längre och få ökad livskvalitet.
– Det handlar om surfplattor, sensorer och kameror kan användas för att påminna de demenssjuka om dagliga aktiviteter, hålla sociala kontakter och öka deras säkerhet i det egna hemmet, säger Antonios Tsertsidis som gjort avhandlingen.
Lättare vardag
Men många gånger får inte de sjuka eller deras anhöriga information om den hjälp som finns, visar avhandlingen som särskilt studerat situationen i Örebro kommun.
– Dessutom blir de flesta informerade om tekniken som kan underlätta vardagen i ett sent skede av sjukdomen, när den inte längre är lika användbar, säger Antonios Tsertsidis, som är doktorand inom forskarskolan Successful ageing vid Örebro universitet.
– Min slutsats är att personer med demens borde ha större inflytande över förskrivningsprocessen. De skulle kunna bli introducerade för flera olika hjälpmedel i ett tidigare skede av sjukdomen, få rätt information och stöd, men också delta i utformningen av riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning och ny teknik.
Nytta för fler
Antonios Tsertsidis tror att ökad kunskap hos personalen om vilka digitala hjälpmedel som finns tillgängliga och hur de fungerar skulle resultera i att fler demenssjuka kunde dra nytta av dem.
– Jag hoppas att min forskning också kan leda till en bättre dialog mellan olika vårdprofessioner som de demenssjuka möter och vara till nytta vid utformningen av ny teknik i framtiden.
