Fler dietister, kostutbildad personal, sällskap vid maten och sanktioner mot kommuner som missköter sig var några förslag för ökad måltidsglädje för seniorer.
Äldres måltider var temat för seminariet Matutmaningen som Moderatkvinnorna arrangerat. SPF Seniorernas Christina Rogestam deltog i panelen som var rörande överens om att måltidssituationen för äldre med omsorg både kan och måste bli bättre på många håll.
Måltidsvänner
En kommun som satsar på måltidssituationen är Kävlinge i Skåne. Enligt siffror från 2015 var 99 procent nöjda med maten, och ambitionen är att behålla de siffrorna och samtidigt placera sig på topp tre i White Guide Senior.
För att uppnå det har man utbildade kockar som lagar maten, men fokuserar även på det runt omkring själva maten. Bland annat har man infört måltidsvänner, volontärer som håller ensamma äldre sällskap.
Ojämlikt
Men alla kommuner satsar inte på maten så som Kävlinge gör. Tvärt om råder stor skillnad i kvalitet mellan olika kommuner, och också mellan olika boenden och leverantörer. Christina Rogestam menade att det kommunala självstyret har del i ojämlikheten.
– Vi möter den förklaringen i väldigt många frågor när vi försöker påpeka att det skiftar över landet.
Behövs utbildning
Kvaliteten på äldres mat ska inte vara beroende av eldsjälar, hävdade Josephine Garpsäter, dietist från Sundbyberg. Hon sade att den som lagar maten ofta är en undersköterska utan kunskaper om mat och nutrition.
– Det behövs utbildade dietister i alla kommuner. Vi får fler fall, ökade tryckskador och ökad medicinering som följd av undernäring.
En kvinna ur publiken påpekade att det även behövs kompetens hos dem som ska servera maten. Det finns ingen näringslära eller kostkunskap i vårdutbildningen.
Skippa stuprörstänket
Josephine Garpsäter sade att undernäringen uppskattningsvis kostar samhället mer än dubbelt så mycket som övervikten och menade att kostnaden för en dietist betalar sig på samhällsnivå.
Hon fick medhåll från en representant för matleverantören Fazer, som vände sig mot stuprörstänket inom det offentliga.
– Socialtjänsten anser sig inte ha råd med bättre måltider, men det kostar betydligt mer när en patient hamnar hos primärvården efter ett fall på grund av undernäring.
Flexibla matleveranser
Han påpekade också att det inte behövs mycket för att göra mat mer tilltalande. Man kan smycka maten litegrann så att den blir attraktiv för ögat. Och man kan låta den som ska äta välja om hen vill få ris eller potatis till. Den som är någorlunda pigg kanske rent av kan koka potatisen själv om hen får kött och sås levererat. På så sätt behålls en del av aktiviteten kring måltiden, menade han.
Problemet är när hemtjänstpersonalen inte har tid.
Skräcken
Christina Rogestam berättade om en scen ur Sveriges bästa hemtjänst, där personalen mikrade en låda, ställde fram den på bordet och gick, utan att ha en aning om ifall den äldre sedan åt eller inte.
– Det är skräcken, sade hon.
Hon kritiserade en moderatledd kommun där man just gått över till matlådor som skickas 70 mil och levereras i buntar.
– Det spelar ju ingen roll hur korrekt näringsberäknad maten är om man inte känner matglädje och äter.
– Får man för stora lådor så äter man hälften, då får man inte i sig tillräckligt. Det blir en nedåtgående spiral.
Goda levnadsvillkor
Så vad vill deltagarna se i framtiden?
Jenny Petersson, riksdagsledamot (M) önskar fler mätningar och uppföljningar. Hon slog också ett slag för satsningen på Måltidslyftet.
– Meningen är att pengarna ska användas för att satsa pengarna för att få den vällagade maten i stället för att få en bunt lådor som hamnar i papperskorgen. Och att man får en typ av sällskap också. Matglädje helt enkelt,
Christina Rogestam slog ett slag för en ändring av Socialtjänstlagen.
– Jag vill att även äldre människor ska ha rätt till goda levnadsvillkor.
Kräv ansvar
Och Josephine Garpsäter menade att Hälso- och sjukvårdslagen och Ädelreformen måste följas.
– Kommunerna har inte tagit sitt fulla ansvar i nutritionsfrågan. Jag ser fram emot att de blir granskade, riktigt ordentligt.
Ett problem, som lyftes från publiken, är att det saknas sanktioner mot kommuner som inte lever upp till kraven. Jenny Petersson höll med.
– Vi måste satsa mer på det här. Vi kommer inte undan, sade Josephine Garpsäter.
