Stora förhoppningar sätts till Socialstyrelsens nya föreskrifter för hur kommunerna ska bedriva en bättre vård och omsorg om demenssjuka i särskilda boenden. Fem SPF-are välkomnar de nya kraven men pekar på att det behövs mer än föreskrifter.
Veteranen har bett fem SPFare med insyn i geriatrik och äldrepolitiskt arbete att analysera Socialstyrelsens förslag.
Gösta Bucht, professor i geriatrik och sakkunnig inom SPF tycker att föreskrifterna är utmärkta.
– De sätter den boendes behov i centrum och det blir tydligare för den sjuke men framför allt för anhöriga vad man kan kräva.
– Obligatorisk nattbemanning och bättre kontroller är också bra, fortsätter Gösta Bucht. Nu slipper vi förhoppningsvis se sådana bilder som kom från boendet i Piteå för en tid sedan.
Svårt hålla optimal bemanning
Men Gösta Bucht ser också en risk för att det kan bli komplicerat och arbetskrävande att ständigt uppdatera sig på de behov som den demenssjuke har och som kan ändra sig drastiskt under sjukdomsperioden.
– En ytterligare svårighet är att hela tiden kunna ha en ”optimal bemanning”. Var ska nya anställda tas med kort varsel och hur gör man när man har för hög bemanning?
Margaretha Sahlin sitter sedan många år i Göteborgs Pensionärsråd, där frågan om bemanning på demensboenden har varit uppe åtskilliga gånger.
– Förslagen låter genomtänkta och individanpassade – men de kommer att vara helt beroende av den som bedömer och kontrollerar.
Att en enhet med någon dement aldrig får vara obemannad är en självklarhet, anser Margaretha Sahlin.
– Men var personalen finns och hur bevakningen sker framgår inte. Att socialnämnden ska kunna ta reda på alla insatsbehoven låter orealistiskt. Och vad menas med att man regelbundet ska följa upp hur varje enskild person har det? En gång per år, eller?
Kan medföra stora förbättringar
KPR i Göteborg tycker inte att minimibemanning hade varit ett bra sätt att gå fram. Troligen skulle det bara innebära medföra att kommunerna lägger sig på lägsta möjliga nivå. Man skulle antagligen inte anpassa behoven av personal utifrån de boendes olika och skiftande behov.
– Om föreskrifterna verkligen följs skulle det medföra stora förbättringar. Troligen krävs både mer personal och omorganisation av boendeenheterna så att enheterna är tillräckligt små och möjliga att övervaka dygnet om, säger Margaretha Sahlin.
SPFs omvärldsanalytiker Gunnar Degerman tycker att det är bra att Socialstyrelsen är konkreta när det gäller hur vården bättre ska följa nuvarande lagar och bestämmelser. Det är viktigt att tydligt anger att det socialnämnden och dess politiker som har ansvaret – inte tjänstemännen.
– Dessutom kommer Socialstyrelsen att kolla, och det vet man i alla kommunerna.
Kommer vården och omsorgen att bli bättre för de demenssjuka i våra särskilda boenden?
– Absolut, men det hänger till stor del samman med att dagsnivån är så usel. Det behövs inte mycket för att det ska bli bättre.
– Däremot är jag inte övertygad om att det blir bättre överallt och definitivt inte ganska snart. Det lär ta tid för de folkvalda att vänja sig vid att de har ansvaret.
Måste vara på plats
Gunnar Degerman räknar med att socialnämndens politiker tvingas ta ett större personligt ansvar.
– Det räcker inte med att läsa igenom några handlingar, utan ledamöterna ska personligen infinna sig på boendet och träffa personen individuellt och höra efter med anhöriga och personal om hur personen verkligen mår.
Eva Sahlin, ledamot i SPFs förbundsstyrelse och med tidigare yrkeserfarenhet som medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och chef inom Socialstyrelsen, tror inte att förbättrade och tydligare biståndsbedömningar gör sig själva.
– Utredningarna om behov av insatser bör följa en mall som tas fram av Socialstyrelsen. De bör sedan utföras av personal med specialistutbildning i demensvård.
Om kontrollen sedan fungerar effektivt kan förändringen bli bra, tror Eva Sahlin.
– I så fall bör den göras av en demenssjuksköterska.
Behov av högre kompetens
Det kommer definitivt att behövas mer personal på landets äldreboenden med demenssjuka.
– Framför allt krävs högre kompetens, specialistutbildade sjuksköterskor och undersköterskor. Men det är också viktigt att vi ställer krav på landstingen att ansvariga läkare vid dessa boenden skall vara geriatriker.
Inte bara Eva Sahlin tror att det är viktigt med ett kompetenslyft om vården ska lyfta.
– Det har ju visat sig att många boenden nu är sjukt underbemannade och har folk som inte kan jobbet speciellt bra, anser Gunnar Degerman.
Samtliga tillfrågade SPF-bedömare tror att ökade resurser krävs för att kommunerna ska klara av att leva upp till föreskrifterna.
Gunilla Bergstedt, KPR-are i Piteå kommun, är övertygad om att kraven på socialnämnd och biståndshandläggare nu ökar kraftigt. Det leder självklart till behov av mer personal.
– Mer omsorgsfulla utredningar och fler kontroller kräver mer personal, konstaterar Gunilla Bergstedt.
– Det kommer förstås också att krävas mer personal på boendena för att utföra den enskilde vårdtagarens önskemål om exempelvis dusch, pratstunder, promenader, biobesök och andra må-bra-förströelser.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
