Trycket ökar på riksdagspartierna att få fler seniorer på sina vallistor. Men beskeden från partisekreterarna är vaga.
Med utgångspunkt från Barbro Westerholms och Ingrid Kinne Lindgrens bok ”Bort med ålderismen!” arrangerade Liberalernas riksdagsgrupp (31/1) med äldrepolitiska talespersonen Malin Danielsson i spetsen och tankesmedjan 60 Plus ett seminarium om problemet med utestängningen av 65-plussare från den svenska riksdagen.
Seminariet ägde symboliskt nog rum i Riksdagen som i sig utgör ett av de allvarligaste exemplen på den svenska ålderismen, enligt arrangörerna.
– Att ett parlament bör spegla sina väljare verkar i det närmaste alla vara överens om. Men ända sedan införandet av enkammarriksdagen har andelen ledamöter 65 år eller äldre varierat mellan 1 och 4 procent, säger Malin Danielsson.
En tredjedel
Det senaste valet innebar ingen ändring. 4 procent seniorer bland ledamöterna, medan väljarna över 65 år utgör 28 procent.
– Med full åldersrepresentativitet skulle närmare en tredjedel av ledamöterna vara 65 år eller äldre!
Tunga föreläsare som forskarna Ingmar Skoog, Bi Puranen och Lena Wängnerud och erfarna politiker som Björn von Sydow och Maj-Inger Klingvall belyste det paradoxala förhållandet att seniorer blir fler, friskare och kompetentare men ändå inte, med några få undantag, släpps in på den svenska riksdagsbänken.
Samma mönster
Mönstret upprepas alltså mandatperiod efter mandatperiod. SPF Seniorerna har länge hört till de starkaste kritikerna som kräver skärpning. Inför varje riksdagsval tas kontakter med partierna som alltid håller med om kritiken, men som ändå vägrar leverera effektiva reformer av sitt sätt att sätta ihop sina vallistor.
Moderatorn Sverker Olofsson (känd från konsumentprogrammet PLUS i SVT) kämpade med partisekreterarna som fanns på plats för en paneldiskussion.
Socialdemokraternas Tobias Baudin medgav att partiets kongressbeslut att sträva efter att 25 procent av ledamöterna i riksdagen ska vara under 35 år har varit negativt för äldres chanser att nomineras på valbar plats.
– Det ser inte bra ut i vårt parti. Våra valberedningar skulle kunna jobba mer aktivt för att få upp fler äldre på listorna.
Mer ödmjuk
Tobias Baudin passade också bollen till partiets medlemmar.
– Vi har fler medlemmar mellan 80 och 90 än 30 och yngre. Gå ihop och påverka listorna!
På Sverker Olofssons fråga medgav också Tobias Baudin att han själv kan bli tydligare med att listorna behöver spegla väljarna på ett bättre sätt. En ödmjukhet som samtliga partisekreterare gav uttryck för.
Maj-Inger Klingvall, med 14 år som riksdagsledamot bakom sig och nu ordförande i riksdagens veteranförening, klev in i debatten och redovisade föreningens synpunkter på den bristande representationen av äldre i riksdagen.
– Det är en paradox när vi samtidigt är så synliga i civilsamhället. Hundratusentals av oss är medlemmar i pensionärsorganisationer, vi stöttar teatrar och konserthus, vi håller upp demokratins fundament.
Med så få seniorer i riksdagen med en medelålder på 46 år blir såväl debatt som beslut ofullständiga.
– Det finns politiska områden som pensioner, hemtjänst och äldreboenden som kanske bäst hanteras av äldre.
Kan vinna väljare
Maj-Inger Klingvall tror att partierna begår ett stort valstrategiskt misstag som inte har representativa listor också när det gäller ålder.
– Det gäller även de yngre kandidaterna som också är underrepresenterade i riksdagen.
Seniorer trycker på
Moderaternas partisekreterare Karin Enström höll med.
– Det är intressant om äldre väljare gärna röstar på äldre kandidater. Det behöver vi ta vara på.
Karin Enström sa att hon ofta får frågor av Moderata Seniorer om äldres chanser att ta en riksdagsplats. Flera partisekreterare vittnade om samma interna diskussion med sina seniora avdelningar.
Maj-Inger Klingvall var efter debatten inte särskilt nöjd med partisekreterarnas besked.
– Det är för få konkreta förslag. Frågan behöver lyftas så mycket mer aktivt inom partierna. Det är ett demokratiproblem att man inte gör det.
Bra dock med en temadag i riksdagen om problemet. Sällan eller aldrig har frågan granskats samtidigt av så många experter och med samtidig närvaro av samtliga riksdagspartiers ansvariga företrädare.
Förslag finns
Några konkreta förslag fördes också fram. Ett sådant kom från Björn von Sydow som vill se att alla partier nominerar en senior på fjärde plats på listan, en idé han förde fram tillsammans med Barbro Westerholm inför valet 2022.
– De stora partierna S, M och SD borde klara detta. Då kan vi alla med större utsikt att lyckas få genomslag och på så sätt uppmuntra väljarna att kryssa för sin äldre kandidat.
– Seniororganisationerna skulle kunna granska kandidaterna på plats 4 genom att ställa jämförande frågor till dem. Det skulle bidra till ett större intresse för hela frågan.
Kunskap bakom kraven
Fyra föredrag kastade ljus över den politiska ålderismen i riksdagen.
Bi Puranen, docent och generalsekreterare för World Values Survey, ett världsomspännande nätverk av forskare som studerar värderingar och dessas inverkan på det sociala och politiska livet, presenterade resultat av den senaste omgången mätningar av människors värderingar i världen.
Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet med forskningsfokus på representativ demokrati, gav en översikt av de årsrikas underrepresentation i riksdagen sedan enkammarriksdagen infördes och fram till i dag och ställde frågan om hur detta har påverkat riksdagens debatter och beslut.
Ingmar Skoog, överläkare och professor i psykiatri vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa, AgeCap, redovisade forskningsrön om ålderns inverkan på personers kognitiva förmåga.
Björn von Sydow, socialdemokratisk politiker och tidigare riksdagens talman, gav exempel på problem som kan uppstå vid en skev åldersfördelning i riksdagen. Han presenterar förslag på hur vi kan få bukt med åldersdiskrimineringen inom ramen för vårt valsystem.
