Vem kommer att drabbas av demens och vem kommer att förbli frisk? Forskare vid Karolinska institutet kan vara på väg att hitta svaret.
Med hjälp av vissa biomarkörer kan det bli möjligt att förutse om en person riskerar att drabbas av en demenssjukdom inom tio år, bedömer forskarna.
Man tror sig samtidigt kunna identifiera vilka som förblir kognitivt friska.
Fynden har gjorts när blodprover från drygt 2 100 personer över 60 år har analyserats. Deltagarna följdes över tid för att se om de drabbades av demens.
Vid en uppföljning tio år senare hade 17 procent av deltagarna utvecklat demens. Träffsäkerheten för de biomarkörer som användes i studien visade sig vara upp till 83 procent, skriver forskning.se.
Lugnande besked
– Det är lovande resultat, särskilt med tanke på det stora tidsintervallet mellan testning och diagnos. Det visar att det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt identifiera individer som kommer att utveckla demens och de som kommer att förbli friska, säger Giulia Grande, forskare vid Karolinska institutet.
Resultaten i studien tyder också på att om en individ har låga nivåer av de aktuella biomarkörerna är risken att utveckla demens under det kommande decenniet minimal.
– Det skulle alltså kunna ge lugnande besked till personer som oroar sig för sin kognitiva hälsa, eftersom det utesluter demens, säger Davide Vetrano, docent vid Karolinska institutet.
Mer forskning
Men helt säkra är forskarna ännu inte. Studien visar att förhöjda nivåer av biomarkörerna i sig inte räcker för att förutsäga vilka som verkligen kommer att utveckla demens de närmaste tio åren.
– Biomarkörerna är lovande, men i nuläget inte lämpliga att använda som självständiga screeningtester för att identifiera demensrisken hos kognitivt friska, säger Davide Vetrano.
Enligt Giulia Grande går man nu vidare genom att undersöka om kombinationen av de tre biomarkörerna tillsammans med annan klinisk, biologisk eller funktionell information kan förbättra möjligheten att använda dem som screeningverktyg i befolkningen.
Publicerad i Nature
Studien leddes av forskare vid Aging Research Center vid Karolinska institutet i samarbete med Scilifelab och Kungliga tekniska högskolan.
Här är hela forskningsartikeln.
