”Biståndshandläggare – att vakta pengar eller bedöma äldres behov” är namnet på den nya rapporten som Äldrecentrum nu lägger fram.
Frågeställningen är retorisk och svaret lika tydligt som skrämmande:
– Budgeten är överordnad allt och det sätter biståndshandläggarna i en svår situation. Det är de som måste prioritera trots att det är politikernas ansvar, säger Eva Norman, som är utredare på Äldrecentrum och som har skrivit rapporten.
Se över hela hanteringen
Varje biståndshandläggare har hand om mellan 130 och 140 ärenden. Rapporten visar att de måste prioritera pappersarbete framför möten med de äldre. Bedömningen är också att pengarna inte räcker till för att tillgodose de äldres behov.
Äldreborgarrådet Joakim Larsson (M) har gett äldreförvaltningen i uppdrag att se över hela bidragshanteringen.
– Det måste vara den enskildes behov som styr och inte budgeten, säger han till Dagens Nyheter.
Ekonomin går först
Biståndshandläggarens uppgift är att vara den person som möter den äldre när hon inte längre kan klara sig själv.
Handläggaren ska sedan göra individuella utredningar och fatta beslut som underlättar den äldre människans vardag.
Men alltså: istället för att alltid utgå från den äldres behov baseras beslut istället på hänsyn till de ekonomiska resurser som finns, konstaterar Äldrecentrum.
För många ärenden
Eva Norman pekar på en rad åtgärder som måste vidtas:
- Biståndshandläggarens roll måste tydliggöras. ”Om den önskade insatsen inte ryms inom stadsdelens budgetram är det viktigt att det blir ett konkret underlag för prioriteringsdiskussioner.”
- Stadesdelens ledning måste ge sina politiker rätt beslutsunderlag. I slutänden måste samhället klargöra för de äldre vilka åtaganden staden i praktiken tar på sig.
- Det behövs en översyn över biståndshandläggarens arbetssituation. Kanske kan administrativa moment tas över av administrativ personal.
- Det måste ske en bedömning av hur många ärenden en biståndshandläggare egentligen kan ha på sitt bord.
Jan Arleij
Jan.arleij@veteranen.se
