Finansminister Magdalena Anderssons (S) har lagt regeringens statsbudget för 2021 på riksdagens bord. SPF Seniorernas betyg blir tudelat – både ris och ros.
Regeringens budget innehåller en rad framgångar för SPF Seniorerna och övriga pensionärsorganisationer.
Men SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson är inte nöjd.
Så här ser hon på de viktigaste äldrepolitiska nyheterna i budgeten för 2021.
Bostäderna
Gårdagens (20/9) besked om slopad skatt på uppskov vid bostadsförsäljning välkomnas av Eva Eriksson.
– Att uppskovsräntan för uppskjuten skatt på vinst vid bostadsförsäljning avskaffas efter årsskiftet är ett steg i rätt riktning för en bättre fungerande bostadsmarknad. Reformen kan ge seniorer bättre villkor för att flytta till bostäder som är lämpliga att åldras i utan att ekonomin blir ett stort hinder.
– Men det behöver samtidigt byggas fler sådana bostäder till rimliga priser samtidigt som reavinstskatten behöver ses över i sin helhet.
Det är också välkommet att regeringen aviserar att den ska återkomma om ett investeringsstöd för ombyggnation och nybyggnation av särskilt boende, och för bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden som riktar sig till personer över 65 år.
– Detta kan stimulera att börja bygga bort den brist som i dag finns på bostäder för äldre. Men ett sådant stöd bör också åtföljas av striktare krav på kommunerna att få fram fler särskilda boenden, säger Eva Eriksson.
Äldreomsorgen
Regeringens budget innehåller 20 miljarder till sjukvård och äldreomsorg. Positivt, tycker SPF Seniorerna.
– Resurstillskottet till kommuner och regioner kan ge trygghet i arbetet och en försäkring om att inga nedskärningar kommer på tal.
– Bra också med äldreomsorgslyftet för att stärka personalens kompetens.
Men ekonomiska resurser höjer inte på egen hand kvalitet och trygghet i vården och omsorgen om äldre, hävdar Eva Eriksson:
– Mitt budskap till kommunerna är att resurstillskottet måste åtföljas av strukturförändringar och en permanent högre prioritering av äldreomsorgen.
– Den medicinska ledningen och kompetensen måste stärkas, omsorgens organisation måste förändras. Resurstillskotten ger nu kommuner och regioner tid till att påbörja detta nödvändiga reformarbete.
Pensionerna
När det gäller lika skatt på lön och pension föreslår regeringen att den sista skillnaden – som berör de med pensioner på cirka 18 000 kronor och högre – ska avskaffas 1 januari 2023.
– Vi i SPF Seniorerna har kämpat länge för detta. Men genomförandet sker för långsamt. Vallöftet löd avskaffad pensionärsskatt år 2020, nu är beskedet att det blir verklighet först år 2023, säger en irriterad Eva Eriksson.
Budgeten innehåller också ett pensionstillägg till inkomstbaserad allmän pension på 9 000 till 17 000. Som mest kan det bli 600 kronor i månaden före skatt.
– Pensionstillägget är ett udda inslag i systemet, men kan ge runt hälften av landets pensionärer ett tillskott. Det är en kortsiktig lösning och långt ifrån tillräckligt för att förstärka pensionerna och skapa ett tryggt och hållbart pensionssystem.
Väntetiderna för att få besked om bostadstillägg kan förhoppningsvis komma att kortas framöver, tror Eva Eriksson.
– Det är bra att anslaget till Pensionsmyndigheten höjs för att korta handläggningstiderna för bostadstillägg, men detta arbete måste nu prioriteras av myndigheten och ge snabba resultat.
Forskningen
Två områden som saknar reformer i budgeten gäller äldres utanförskap i IT-samhället och ett vaccinationsprogram mot influensa, pneumokocksjukdom (lunginflammation) och bältros, menar Eva Eriksson.
Positivt är dock att regeringen i budgeten meddelar att den ska återkomma om bidrag till forskning om äldre.
– Det har vi länge efterfrågat. Äldreforskningen är eftersatt i dag och en mer omfattande forskning skulle öka kunskapen och bidra till att förbättra äldres vardag och vård, säger Eva Eriksson.
