Rätt att stanna kvar i arbete till 69 år. Om nio år kan man tidigast gå i pension vid 64 års ålder. Det har nu Pensionsgruppen enats om.
I mitten av december lades den stora och sedan länge med spänning emotsedda uppgörelsen fram om hur Sveriges pensionssystem ska moderniseras.
* Lägsta åldern för uttag av allmän pension höjs år 2020 från 61 till 62 och därefter till 63 år 2023 och till 64 år 2026.
* Samtidigt höjs rätten att stanna kvar på arbetsmarknaden för den som vill, den så kallade LAS-åldern, år 2020 från 67 till 68 och till 69 år 2023.
* Åldern för när det går att ta ut garantipension höjs från 65 till 66 år 2023 och 2026 knyts den till den fortsatta ökningen av medellivslängden. Ett undantag görs för de med ett långt arbetsliv, 44 år.
Samtidigt som åldersgränserna förändras följer trygghetssystemen (exempelvis sjukförsäkring och a-kassa) med uppåt.
Svar kommer senare
Hård kritik har riktats mot hur många som drabbas av extremt svag ekonomi på ålderns höst, men också hur liten skillnaden är mellan att ha arbetat i exempelvis 40 år och att inte ha arbetat alls.
Sex partier
Pensionsgruppen är en blocköverskridande arbetsgrupp som består av företrädare för de partier som står bakom pensionsöverenskommelsen, i dag: S, M, L, C, KD och MP.
Här innehåller uppgörelsen i dagsläget ett resonemang, snarare än hårda siffror:
• Garantipensionen utökas med ett tilläggsbelopp för de pensionärer som har det tuffast, samtidigt som taket i bostadstillägget ska höjas. Besked om de exakta nivåerna kommer när den sittande grundskyddsutredningen blir klar i februari nästa år.
• ”Det ska fortsatt vara ekonomiskt bättre att ha arbetat jämfört med att ta del av grundskyddet.”
Hur dessa båda punkter ska konkretiseras samtidigt återstår alltså att se. I februari kommer man att kunna bedöma hur stor skillnaden blir mellan att ha arbetat i exempelvis 40 år jämfört med att inte ha arbetat alls.
Oklart om finansiering
Likaså bemöter en framställning på DN Debatt en tredje huvudkritik mot pensionssystemet – att det är för svagt finansierat:
Pensionsgruppen
Annika Strandhäll (S), ordförande i Pensionsgruppen
Lars-Arne Staxäng (M)
Solveig Zander (C)
Mats Persson (L)
Lars Gustafsson (KD)
Rickard Persson (MP)
Fredrik Lundh Sammeli (S)
Teresa Carvalho (S)
”Pensionsgruppen är överens om att pensionerna i första hand måste upprätthållas genom ett längre arbetsliv, men att avgiften till pensionssystemet ska analyseras vidare.” skriver företrädare för de sex partierna.
Redan kända besked
När det gäller PPM, Premiepensionssystemet, kommer två redan kända besked:
- Dels ska antalet fonder minska avsevärt.
- Ett 30-punktsprogram för att minska risker för bedrägerier med pensionsspararnas pengar ska ”införas snarast”.
Till det kommer att en ny myndighet kan komma att inrättas med uppgift att upphandla seriösa fondbolag till PPM-systemet.
Åldersgränserna
Lägsta åldern när det går att ta ut allmän pension höjs:
– 2020 från 61 till 62 år
– 2023 från 62 till 63 år
– 2026 från 63 till 64 år
Rätten att stanna kvar på arbetsmarknaden, LAS-åldern, höjs:
– 2020 från 67 till 68 år
– 2023 från 68 till 69 år
Åldern för när det går att ta ut garantipension höjs:
– 2023 från 65 till 66 år
– 2026 från 66 till den så kallade riktåldern vilket betyder att den knyts till ökningen av medellivslängden
Pensionsgruppen är också överens om att personer med ett långt arbetsliv, minst 44 år, ska omfattas av övergångsbestämmelse så att de även framöver ges rätt till garantipension från 65 års ålder.
Källa: Socialdepartementet
