Kommunerna får ytterligare ett år på sig för att uppfylla Socialstyrelsens tvingande föreskrifter om bemanning i särskilda boenden. Först i januari 2015 blir de nya reglerna tvingande.
Socialstyrelsens föreskrifter om behovsanpassad bemanning inom äldreomsorgen skulle träda i kraft 1 januari 2014. Nu skjuts föreskrifterna på framtiden ett år, till 2015.
– Det är viktigt att införa hela regelverket samtidigt för att samma bestämmelser ska gälla personer med demenssjukdom och andra äldre på äldreboenden. Det handlar ju ofta om personer som bor vägg i vägg på samma boenden. Det kommer också att göra det enklare för kommunerna att tillämpa reglerna, säger Erik Höglund, avdelningschef på Socialstyrelsen.
Men redan i november 2012 beslutade man att reglerna för bemanning skulle gälla både demenssjuka och övriga boende på landets särskilda boenden från och med 2014. Det är alltså ingen nyhet.
– Föreskrifterna slår fast att det är de äldres individuella behov som ska styra bemanningen. Idag är det på de allra flesta ställen bemanningen som styr vilka behov som tillgodoses, sade Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm då till Veteranen.
Med andra ord: Socialtjänstlagen följdes helt enkelt inte. Lars-Erik Holm förutsatte att kostnaderna för att åtgärda bristerna skulle lösas av regeringen och SKL. Men några sådana särskilda medel har inte kommit från regeringen.
Föreskrifterna, som nu alltså inte börjar gälla förrän 2015, säger att särskilda boenden måste vara bemannade dygnet runt och att personalstyrkan ska vara anpassad efter de äldres enskilda behov. Kommunpolitiker och SKL har protesterat kraftigt mot förändringen. Bland annat har man sagt att kostnaderna för all ny personal som skulle behöva anställas blir minst 10 miljarder kronor.
”Socialstyrelsens föreskrifter om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden bör upphävas”, skrev SKL i ett brev till landets kommuner och landsting i januari, och uppmanade sina medlemmar att helt enkelt strunta i reglerna.
På DN debatt svarade då generaldirektör Lars-Erik Holm:
– Det är oacceptabelt att SKL undergräver rättsordningen på det sätt de nu valt att göra. Det står inte kommunerna fritt att välja om de vill följa föreskrifter eller inte.
Men nu ser det alltså ut som om konflikten lett till att reglerna skjuts på framtiden.
– En samsyn kring regelverket är nödvändig för att få det att fungera. Den här tiden vill vi därför använda till att förbättra kommunernas förutsättningar att leva upp till lagstiftningen. Vi behöver få till stånd en bra äldreomsorg tillsammans med kommunerna, inte i strid med dem, säger Bitte Fritzon, enhetschef på Socialstyrelsen.
– SKL ser fram mot fördjupade diskussioner om hur de nya föreskrifterna ska utformas, säger Staffan Werme, ordförande i SKL:s beredning för primärvård och äldreomsorg och hittills en av huvudkritikerna av Socialstyrelsens föreskrifter.
Bakgrunden till Socialstyrelsens föreskrifter var ett regeringsuppdrag sedan en riksdagsmajoritet krävt åtgärder mot undermålig nattbemanning på landets särskilda boenden.
Text: Jan Arleij, Frida Johansson
Föreskrifter
Föreskrifter är tvingande för kommunerna. De har samma status som lagstiftning. Föreskrifter kan tillsynas av myndigheten och leda till vitesförelägganden. Ett mjukare redskap i Socialstyrelsens arsenal är råd och anvisningar.
