Dagens 70-åringar sover bättre än 70-åringar för trettio år sedan. Därför löper de mindre risk att drabbas av demenssjukdomar.
Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.
En glad nyhet mitt i det mörka 2020!
– Ja, att sömnproblemen hos äldre har minskat så mycket är väldigt positivt. Även om mer kunskap om detta behövs har vi kunnat konstatera att dålig sömn är en riskfaktor när det handlar om kognitiv sjukdom, säger Johan Skoog, doktor i psykologi.
I en av studierna bakom avhandlingen undersöktes sambanden mellan sömnstörningar hos äldre och förekomsten av proteinerna beta-amyloid och tau i ryggvätskan. Båda är så kallade markörer för Alzheimers sjukdom.
– Ett överskott av beta-amyloid i hjärnan tros vara det som driver igång sjukdomsprocesserna medan giftigt tau tros vara orsaken till att nervceller i hjärnan dör, säger Johan Skoog.
– Kroppen rensar normalt ut överskott av beta-amyloid, men tidigare studier på möss har indikerat att dålig sömn gör det svårare för kroppen att genomföra den reningsprocessen.
Större risk
Resultaten visade att de som hade sömnstörningar hade lägre nivåer av beta-amyloid i ryggvätskan, vilket är ett tecken på en ökad ansamling av proteinet i hjärnan.
En annan upptäckt var att en riskgen för Alzheimers sjukdom hade betydelse. De som hade sömnsvårigheter och samtidigt var bärare av riskgenen hade högre nivåer av tau.
− Dålig sömn kan ofta vara ett symtom vid Alzheimers sjukdom, men vår studie visar att problem med sömnen även kan påverka själva sjukdomsförloppet, säger Johan Skoog.
Ett samband
I en annan studie, där testdeltagarna själva skattade sin sömnkvalitet, undersöktes om sömnstörningar i 50-och 70-årsåldern hade någon koppling till en ökad risk att utveckla demens senare i livet.
Resultaten här visade att de som led av sömnproblem hade en 24 procent större risk att utveckla demens än de som inte led av samma problem, vilket alltså även det tyder på att det kan finnas ett samband mellan dålig sömn och kognitiva problem.
− Båda studierna pekar på att sömnstörningar, redan så tidigt som i medelåldern, kan påverka kognitionen senare i livet. Men nu behövs fler studier för att se om man genom att förbättra sömnen också kan förbättra kognitionen, säger Johan Skoog.
Sover mindre
I en tredje studie jämfördes sömnproblemen hos två grupper av 70-åringar födda med 30 års mellanrum.
Då visade det sig att 70-åringarna som undersöktes på 1970-talet hade dubbelt så hög förekomst av sömnproblem och sov kortare jämfört med de som undersöktes på 00-talet.
Individanpassa
En poäng med avhandlingen är att ökad kunskap om kopplingen mellan sömnstörningar och kognition kan ge sjukvården en större möjlighet att individanpassa olika åtgärder för att förbättra äldres hälsa och välmående, säger Johan Skoog.
– Sambanden mellan sömn och kognitiv hälsa visar också på vikten av att inom vården sträva efter att upptäcka sömnstörningar tidigt för att kunna ge råd och behandling.
Om studierna
Avhandlingen, som beskrivs i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet, består av flera delstudier som alla innehåller forskningsdata från den longitudinella studien H70 i Göteborg.
H70-studien är befolkningsundersökningar av olika födelsegrupper av 70-åringar som följs under resten av livet.
Studierna började 1971 med en undersökning av 70-åringar födda 1901–02. Den senaste födelsegruppen föddes 1944.
I studierna samlas en mängd data in genom intervjuer, prover och tester i syfte att öka kunskapen om åldrandet och dess sjukdomar, och hur åldrandet förändras över tid.
