– Vi blir klokare och smartare med åren. Samma sak gäller med sexualiteten, den blir bara bättre, sa Gudrun Schyman på SPFs och RFSUs gemensamma seminarium under fredagen.
Sex efter sextio – är det aktuellt? var titeln till det seminarium som SPF och RFSU höll i Almedalen under fredagen.
Ja, i högsta grad ansåg panelen som bestod av Veteranens samlevnadsexpert Christina Rogala, tidigare leg barnmorska på RFSU, Margareta Grafström, professor och sakkunnig på SPF, Gudrun Schyman, styrelseledamot i Feministiskt Initiativ (FI) och Leif Abrahamsson, överläkare på urologiska kliniken, Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
RFSUs ordförande Kristina Ljungros var moderator och skissade hur äldres sexualitet osynliggörs.
– Många vill inte ta i frågan, framför allt inte inom vården. Man tror inte att äldre har ett sexliv överhuvudtaget. Äldre är ju i fokus just nu men ingen lyfter frågan om äldres sexualitet. Se det här samtalet som en öppning – sen hoppas vi att andra tar över.
Lust efter 60
– Jag som är frågespaltstant i Veteranen numera vet att man har lust efter 60, sa Christina Rogala och hänvisade till läsarfrågor till hennes och kollegan Marianne Göthbergs samlevnadsspalt.
– Det handlar om allt från ”om det är normalt att det tar längre tid att bli upphetsad” till ”var kan jag köpa massagestavar” men också om drömmar och farhågor om att träffa någon ny via nätet.
– Avtagande sexuellt intresse har setts som en del av åldrandet men undersökningar visar att så inte alls är fallet. En vanlig föreställning är till exempel att kvinnors intresse för sex försvinner vid klimakteriet. Men snarare beror det på att mannens intresse har försvunnit.
Demens och sexliv
Margareta Grafström har i sin forskning ställt frågor till anhöriga till demenssjuka.
– Det framkom att femtio procent hade ett aktivt sexliv. Men vi kan aldrig räkna med att de äldre pratar om det själva. Vi måste fråga!
– Det finns ett stort behov av att prata om beteendeförändringar vid demens. Det kan handla om ett ivrigt pockande och förföljande. Att man inte låter den andra parten vara ifred.
Sjukdom som hinder
– Vi urologer ställer till det för männen. Vi tar bort prostata som försämrar erektionen. Vi läkare måste hjälpa männen att våga prata om det, sa Lars Abrahamsson. Han har tidigare hållit tredagarskurser för läkarstuderande men dessa har nu dragits in vilket han beklagar.
– Tidig sexuell disfunktion kan bero på begynnande diabetes, hjärt- och kärlsjukdom eller högt blodtryck. Och lustbrist kan vara hormonsvikt! Därför är det så viktigt att vi inom vården pratar med våra patienter om detta.
Bättre med åren
Sexualpolitik är inget som står på dagordningen, konstaterade Gudrun Schyman. Hon framhöll att FI inte ser på sexualitet som en åldersfråga.
– Det har att göra med tvåsamhet. Om man inte passar in i den normen är det svårt – oavsett ålder.
– Vi blir klokare och smartare med åren. Samma gäller för sexualiteten, den blir bara bättre. Det finns en frihet som försvinner med potenskrav. Beröring och bekräftelse blir viktigare.
– Stereotypen att vi kvinnor skrynklar ihop och männen slaknar stämmer inte!
Prata om det!
Margareta Grafström känner stor besvikelse att högskolorna och sjuksköteskeutbildningarna inte prioriterar sexfrågor eller frågor om homosexualitet.
– Om man ska prata om sexualitet med sina patienter måste man kunna prata om sin egen sexualitet. Vi måste få in det på vårdutbildningarna.
Inte bara jobba till 65 – ha sex också!
Medierna då? Bär de skulden för att äldres sexliv inte uppmärksammas? Frågade Kristina Ljungros.
– Stereotyperna är värre. Tidsandan nu är konservativ. Porr får ersätta sex och samlevnad. Fredrik Reinfeldt borde inte bara tala om att vi ska jobba till 75. Han borde säga att vi måste ha ett samliv till 75 också för att kunna orka fortsätta att jobba, svarade Gudrun Schyman och publiken skrattade glatt.
Krav på vården
Christina Rogala hänvisade till den sexundervisning som 40-talisterna fick i skolan.
– Vi kommer att ställa krav på vården. Läkarna måste berätta om eventuella biverkningar som påverkar sexlivet när de skriver ut medicin.
HBT-boenden ett måste
Ett annat krav som 40-talisterna kommer att ställa är att det finns särskilda HBT-boenden, tror Margareta Grafström.
– HBT-boenden planeras nu här och var i landet. HBT-personer har behov av att kunna leva tillsammans. På ett vanligt boende kan man känna sig åsidosatt när partnern är av samma kön.
– Många frågar om det finns så många HBT-personer så att det verkligen behövs. Men 25 procent av de boende på äldreboenden har någon form av HBT-problematik så det gör det verkligen.
Framtidsperspektiv
Hur vill ni att det ser det ut om fem år? Frågade Kristina Ljungros.
– Att vi har HBT-certifiering på äldreboenden och inom vården, sa Margareta Grafström.
– Att vårdcentralerna tar tag i frågan, önskar Christina Rogala.
– Att vi talar om omslutande sex istället för penetrerande sex och att frågorna förs in i läkarutbildningen, vill Lars Abrahamsson.
– Och inte bara inom läkarutbildningen utan också på alla nivåer inom lärarutbildningen, tillade Gudrun Schyman.
Hårda mot medierna
När publiken fick möjlighet att ställa frågor tyckte Ulf Andersson, RFSU Stockholm och journalist, att panelen var lite väl hård mot medierna.
– Kvällstidningarna och tidskrifter som Tara med flera skriver mer om äldres sexliv. Och så finns det flera personer som öppet har berättat om sin sexualitet som Maj-Briht Bergström-Walan, Birgitta Stenberg, Sverker Åström och Jan Myrdal.
Vågar inte komma på möte
Maria Hallin från Studieförbundet Vuxenskolan på Gotland berättade att hon samverkar med SPF.
– Vi möter inte dessa ämnen i bygdegårdarna. När vi annonserade om sex på äldreboenden kom ingen. De vågade inte!
– Nu när Veteranen har öppnat sin frågespalt kanske vi kan få igång samtalet.
Christina Rogala berättade att hon och Margareta Grafström gärna reser ut till SPF-föreningar om intresse finns.
Kärleken har ingen ålder
– Är det de äldre som själva ska driva kampen ”Vi vill ha fri sex på äldreboendena”? Jag tror inte att det är realistiskt för den generationen. Vi ska inte bara prata om Viagra utan om nödvändigheten att ha ett starkt känsloliv. Tala om kärleken för kärlekens skull. Om hur vacker den är, sa Gudrun Schyman.
Text och foto: Gunilla Lindahl
