Många kommuner använder robotdjur i sin vård av äldre. Rätt använt kan det ge en bättre livskvalitet, visar ny undersökning.
Allt fler av landets kommuner använder så kallade robotdjur i sina verksamheter. Dessa robotar kan röra sig, ge ljud ifrån sig och reagera på människor. Många av robotdjuren används inom demensvården, men de finns även på äldreboenden.
– Så vitt jag vet är Sverige ett av få länder där det är så här utbrett. Jag tror vi är väldigt snabba på att ta till oss teknik, säger Sofia Thunberg vid institutionen för datavetenskap på Linköpings universitet.
Sofia Thunberg har nyligen genomfört den första studien kring användningen av robotdjur i svenska kommuner. Alla landets 290 kommuner fick frågan om att delta i undersökningen. 166 kommuner svarade och 87 angav att de hade sällskapsrobotar.
I hennes avhandling ingår även djupintervjuer med beslutsfattare. Där framkommer att dessa betraktar denna teknologi mer som en sorts gosedjur, som samtidigt kan avlasta vårdpersonalen men även bidra till förbättrad livskvalitet för de äldre.
Sofia Thunberg har dessutom utfört nio månaders fältstudier vid ett demensboende i Motala som skaffade robotkatt redan 2019. Enligt henne ledde robotdjuret snarare till mer arbete för personalen, inte mindre. Ibland kunde det nämligen bli bråk om vem som skulle ha robotkatten i knät. En del reagerade även negativt eftersom de identifierade sig som hundmänniskor eller helt enkelt inte gillade djur.
Enligt Sofia Thunberg var personalen visserligen alltid noga med att förmedla att det inte var en riktig katt. Men samtidigt var illusionen stark och robotdjuret blev en del av gemenskapen.
– Det blir lite som att hela avdelningen leker att det här är en riktig katt och det är många som köper in en kattlåda och matskål för att det verkligen ska se ut som att det är ett riktigt djur, kommenterar Sofia Thunberg.
Detta innebar nya krav på vårdpersonalen, och under pandemin plockades robotdjuret undan på grund av den ökade arbetsbelastningen.
Men när robotdjuret väl användes kunde samtidigt betyda mycket för de boende, enligt undersökningen. Personer som inte talat på flera år började plötsligt prata med katten och sedan även med andra. Vissa kunde minska på lugnande medicin eftersom robotdjuret gav samma effekt.
Sofia Thunbergs råd till kommuner som överväger att köpa in sällskapsrobotar är att först fundera på varför och sedan även hur personalen kan få stöd i att utveckla arbetet.
– Man måste se till att det inte införs för mycket eller till för många, vilket kanske istället skapar oro. Det är inte alla som det funkar eller passar för, menar Sofia Thunberg.
