Borås Stad tilldelades utmärkelsen Årets Anhörigkommun 2022 i samband med årets upplaga av Anhörigriksdagen.
I tuff konkurrens med elva andra nominerade kommuner vann Borås för att man bedöms göra stora och värdefulla insatser för sina anhöriga.
– Borås ligger klart i framkant och kan säkert inspirera andra kommuner framöver, sa Ann-Marie Högberg, förbundsordförande för Anhörigas Riksförbund i samband med prisutdelningen.
Syftet med ”Årets Anhörigkommun” är att uppmärksamma en kommun som gör väsentliga insatser för anhöriga. Något som sedan förhoppningsvis ska leda till att andra kommuner sporras att förbättra sina insatser.
– Det handlar om att och ge förutsättningar att sprida goda exempel.
– För att kunna utses till Årets Anhörigkommun ska kommunen ha en verksamhet eller gjort en speciell insats som på ett tydligt sätt gynnar anhöriga, säger Ann-Marie Högberg.
Det ska även finnas en tydlig funktion eller tjänst för stöd till anhöriga, till exempel en anhörigkonsulent eller motsvarande.
– Resurserna till anhörigstödet får inte heller ha minskats under de senaste två åren. Stödet ska omfatta anhöriga till såväl äldre som yngre närstående.
Anhörigstrateg
Borås Stad uppfyller alltså alla dessa kriterier. ”Med fem anhörigkonsulenter, varav en roll som anhörigstrateg, arbetar kommunen målinriktat för att stötta alla anhöriga.” skriver AHR bland annat i sin prismotivering.
Anhörigriksdagen pågick under två dagar (9-10/11) i Varberg och sändes digitalt. Vinnarna ringdes upp i direktsändning av moderatorn Lisa Syrén. Enhetschefen Frida Mossberg var berörd.
– Vi är oerhört glada för priset. Det är ett väldigt fint kvitto på att det vi gör är bra och vi kommer att fira det här i många veckor framåt.
Anhörigas Riksförbund instiftade priset förra året. Då drog Skövde kommun det längsta strået.
Krav i lagen
Under årets Anhörigriksdag konstaterades att många kommuner runtom i landet behöver förbättra sina insatser för anhöriga. Det är en skyldighet reglerad i lagen men som man inte alltid lever upp till.
Det visades bland annat i en ny studie – ”Gapet mellan kommunernas anhörigstöd och omsorgsgivarnas användning” – av forskarna Joy Torgé, docent i gerontologi vid Hälsohögskolan i Jönköping, Pia Nilsson som är forskningsassistent vid Hälsohögskolan i Jönköping och Magnus Jegermalm, professor i socialt arbete vid Marie Cederschiölds högskola.
Bland annat visar studien betydelsen av att ge biståndshandläggare bättre förutsättningar och kunskaper att arbeta utifrån ett anhörigperspektiv.
Säger olika
Moderatorn Lisa Syrén menade att ett symboliskt uttryck för att mycket återstår att göra i Sverige för att få ordning på stödet till anhöriga är den begreppsförvirring som råder.
– Vem är anhörig och vem är närstående? Rätt svar är att det är den anhörige som ger omsorg och den närstående som tar emot. Det slås också fast i Socialstyrelsens terminologibank.
– Ändå säger sjukvården tvärtom och hävdar att det är det rätta. 1177.se blandar båda formerna. Det här måste man snarast komma till rätta med, sa Lisa Syrén som också betonade att Anhörigas Riksförbund har som mål att komma till tals i politiska råd i kommuner och regioner, ungefär som dagens pensionärsråd.
Matat program
Under Anhörigriksdagen berättade Bräcke Diakoni om sitt projekt för anhöriga som går under namnet ”I nöd och lust” och där SPF Seniorerna finns med som arrangör.
En annan programpunkt gällde den nya nationella anhörigstrategin och hur kommunerna ska få fart på den. Man beräknar att 1,3 miljoner människor i Sverige är anhörigvårdare som stöttar sina närstående. Det samhällsekonomiska värdet för insatserna är i mångmiljardklassen.
