Bankerna måste ta större ansvar för kontanthanteringen. Det har en stor majoritet av riksdagens ledamöter beslutat.
Omröstningen ägde rum på torsdagseftermiddagen (28/11) efter en halvtimmes debatt. 299 ledamöter stödde finansutskottets förslag. 28 ledamöter (27 V och 1 så kallad politisk vilde) ville gå längre och även införa skyldighet att ta emot kontanter från föreningslivet.
– Äntligen har riksdagen beslutat att de största bankerna ska vara skyldiga att tillhandahålla kontanter för uttag i betryggande utsträckning i hela Sverige. Det är en seger för vår envisa kamp för en vettig kontantservice, säger SPF Seniorernas samhällspolitiske chef Martin Engman.
Kontantlöshet
Men flera omständigheter gör det omöjligt att jubla fullt ut för de organisationer som länge kämpat för att säkra kontanternas ställning som betalningsmedel.
– Tyvärr har partierna tagit mycket lång tid på sig att komma till beslut, så kontantlösheten har under tiden hunnit sprida sig alltför långt, säger Martin Engman.
Har backat
Föreningslivet ute i landet noterar också smolk i bägaren.
I det kommittéförslag som har varit grunden för regeringens förslag och gårdagens riksdagsbeslut var alla partier överens om att banker också skulle vara skyldiga att ta emot kontanter från föreningar.
Här kan du se debatten
Debatten om skyldighet för kreditinstitut att tillhandahålla kontanttjänster kan ses på riksdagens webb-tv.
– Men i riksdagens beslut hade sju av åtta partier ändrat inställning och krävde plötsligt inte längre kontantinsättningar för föreningslivet. Det är en stor besvikelse och jag undrar vad som hänt på vägen, säger Martin Engman.
Svårigheten att sätta in pengar efter lokala arrangemang är ett problem i hela landet, exempelvis för SPF Seniorernas medlemmar ute i föreningarna.
– Ytterst är det här en säkerhetsrisk då stora mängder kontanter istället förvaras hemma och transporteras långa sträckor.
Beslutet i korthet
Riksdagen sa ja till regeringens förslag på lagändringar. De innebär att banker ska se till att det finns fler bankomater i hela Sverige.
Bankerna ska också ordna så att det finns flera ställen där företagare kan lämna in de mynt och sedlar de har tjänat under dagen till banken.
Post- och telestyrelsen ska se till att bankerna följer de nya reglerna. Om bankerna inte gör det så kan Finansinspektionen kräva att banken betalar en straffavgift.
Några ändringar ska börja gälla den 1 januari 2020 och några ska börja gälla 21 januari 2021.
Källa: Riksdagen
Beslutet i korthet
Riksdagen sa ja till regeringens förslag på lagändringar. De innebär att banker ska se till att det finns fler bankomater i hela Sverige.
Bankerna ska också ordna så att det finns flera ställen där företagare kan lämna in de mynt och sedlar de har tjänat under dagen till banken.
Post- och telestyrelsen ska se till att bankerna följer de nya reglerna. Om bankerna inte gör det så kan Finansinspektionen kräva att banken betalar en straffavgift.
Några ändringar ska börja gälla den 1 januari 2020 och några ska börja gälla 21 januari 2021.
Källa: Riksdagen
Mycket återstår att kämpa för om kontanterna ska vara kvar i praktiken, menar SPF Seniorerna.
– Genom riksdagens beslut säkras nu en viss minsta tillgång till kontanter. Näst efter tillgång till kontanter kommer användning av dem. Nu gäller det att handeln värnar kunders rätt att välja betalmetod och respekterar de som endast kan eller vill betala med kontanter, säger Martin Engman.
”En viktig seger”
– Nu har politiken äntligen slagit till bromsen. Utvecklingen där kontanterna försvinner har fått pågå utan att någon tagit ansvar för konsekvenserna. Riksdagens beslut är en viktig seger för alla som inte klarar sin vardag utan kontanter och för alla som värnar om den personliga integriteten och Sveriges krisberedskap, säger Björn Eriksson, talesperson för Kontantupproret som engagerar tiotusentals människor över hela landet.
Den nya lagen har även stor betydelse för företag och föreningar, särskilt på mindre orter, enligt Kontantupprorets tolkning.
– Riksdagens beslut innebär att staten tar ett ansvar för att vi som land har ett eget lagligt betalningsmedel, säger Björn Eriksson.
Nästa steg för Kontantupproret är att affärer och butiker blir skyldiga att ta emot kontanter. Idag är det tillåtet de stänga ute kontantkunder genom ett anslag om att de inte tar emot kontanter.
– För att kontanterna ska kunna fungera som betalmedel i praktiken måste även affärer och butiker ta sitt ansvar. Det räcker inte att kontanter finns, människor måste kunna handla med dem också, säger Björn Eriksson.
