Arbetslinjen allt svagare i pensionssystemet
Foto: Getty Images
Nyheter | Förändring

Arbetslinjen allt svagare i pensionssystemet

Statens kostnader för garantipensioner skenar. Det visar en ny undersökning från SPF Seniorerna.

Jan Arleij
Publicerad 2024-02-20

Sedan 2022 har statens utgifter för garantipension ökat med nära 20 miljarder, eller 145 procent, visar SPF Seniorernas nya siffror.

Förändringen innebär att nära 60 procent av pensionärerna under 2024 får någon del garantipension – jämfört med 30 procent för ett par år sedan.

– På kort sikt är det förstås positivt på individnivå att man har fått en ökning av sin garantipension under de här åren när vi också har sett prisökningar. Men för hela pensionssystemet, för att det ska fungera som det var tänkt, är det verkligen dåliga nyheter, säger Anna Eriksson, SPF Seniorernas pensionsexpert.

Trots arbete

Garantipensionen infördes som ett grundskydd för de som haft låga eller inga arbetsinkomster. Men nu ser det helt annorlunda ut, visar siffrorna.

En stor del av befolkningen som jobbat hela livet har nämligen idag någon del garantipension.

Politiska beslut

Detta trots att grundskyddet och garantipensionen egentligen är tänkt för en mindre andel personer som av olika anledningar inte får ihop en tillräckligt stor inkomstpension.

– Till stor del är detta en följd av medvetna politiska beslut och till mindre del på grund av kraftiga ökningar av prisindex som är kopplade till garantipensionen, säger Anna Eriksson.

Anna Eriksson.

De nya siffrorna bygger på statistik från Pensionsmyndigheten som visar utvecklingen för statens kostnader under de senaste åren:

• 2022 hade 660 000 personer någon del garantipension.
• 2024 är det 1,2 miljoner, vilket är nästan 60 procent av landets pensionärer.
• 2022-2024 ökade utgiften för garantipension med 19,7 miljarder, eller 145 procent.

Garantipensionen räknas upp med prisindex och ökade därför med 9,1 procent 2024.

Inkomstpensionen däremot är knuten till inkomstutvecklingen i samhället vilket för 2024 innebär en uppräkning med endast en procent.

Måste belysas

Det här får till följd att skillnaden i pension mellan de som har jobbat och de som inte har det, fortsätter att krympa, konstaterar Anna Eriksson.

– Viktigt att notera är att SPF Seniorerna inte har någonting emot att garantipensionen stärks på individnivå. Det som behöver belysas är att den vanliga inkomstpensionen inte har förstärkts överhuvudtaget trots att det finns stora behov av att höja avsättningen, och att incitamentet att det ska löna sig att jobba ihop till pensionen försvagas.

”Problematiskt”

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) säger i en kommentar till Expressen att det är problematiskt när kopplingen mellan ett helt yrkesliv av hårt arbete och pension inte tydligt avspeglas i pensionskuvertet.

– Tanken med pensionssystemet är ju att människor ska arbeta och betala in till sin egen pension och att garantipensionen framför allt ska vara för de som av olika skäl inte kunnat göra det i tillräcklig omfattning.

Anna Tenje.

– Just nu fungerar det inte så, det måste vi tillbaka till. Både genom återupprättandet av respektavståndet och arbetslinjen.

Hur regeringen och Pensionsgruppen, i vilken samtliga riksdagspartier ingår, ska åstadkomma detta återstår att se.

Så tar garantipensionen över

Andel pensionärer med garantipension
2022: 30,12% (662 829 personer)
2023: 48,46% (1 074 788 personer)
2024: 57,05% (1 228 348 personer)
75 procent av alla kvinnor med pension har någon del garantipension.

Statens utgifter för garantipension
2022: 13,6 miljarder kronor
2023: 26,7 miljarder kronor
2024: 33,4 miljarder kronor
Förändring i kronor och procent 2022-2024: 19,7 miljarder (145%).

Medelbelopp i garantipension
2022: 1 803 kronor
2023: 2 262 kronor
2024: 2 441 kronor

Källa: SPF Seniorerna

Dölj faktaruta
Jan Arleij
Publicerad 2024-02-20

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hornsgatan 172, Stockholm
Postadress: Box 38063 100 64 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas