De som har det knapert som pensionärer har också haft det ekonomiskt tufft när de var yngre eller mitt i livet. Vi behöver höja blicken angående äldres ekonomi, menar Alectas pensionsekonom Staffan Ström.
– Visst är det tufft att ha en låg inkomst som äldre, men många som upplever det har haft en ännu lägre inkomst tidigare i livet, säger Staffan Ström som är pensionsekonom på Alecta.
– Om det är fattigdom vi vill bekämpa måste vi därför ställa oss frågan om det är först efter pensioneringen som fattigdom ska bekämpas, och om det verkligen är pensionssystemets uppgift att ensamt lösa alla äldres ekonomiska problem? säger Staffan Ström.
I rapporten som presenterades på ett seminarium med pensionsexpertis och politiker (23/5) tog Alecta upp situationen för utlandsfödda.
Slår hårt
Individer med färre än 20 vistelseår i Sverige har betydligt lägre inkomst än de som varit här mer än 40 år, konstaterar Alecta.
Medan en person med över 40 år i Sverige vid 67 års ålder har cirka 90 procent, efter skatt, av den inkomst han eller hon hade vid 60, är siffran för de med färre än 20 år i Sverige 76 procent, enligt Alectas beräkningar som bygger på statistik från SCB.
– Vi ser i studien att personer som haft färre än 20 vistelseår i Sverige får lägre inkomster som äldre. Det gäller både allmän och tjänstepension och den totala inkomsten efter skatt.
Livsinkomstprincipen
– Det är inte konstigt eftersom vårt pensionssystem är baserat på livsinkomstprincipen, men det är något vi anser politikerna behöver ta hänsyn till när de planerar framtidens trygghetssystem. Den här gruppen kommer inte minska framöver, säger Staffan Ström.
Under seminariet deltog ett flertal experter, däribland Kalle Olsson (S) och Ulrika Heindorff (M), båda riksdagsledamöter och ledamöter i Socialförsäkringsutskottet.
Rapport varje år
Varje år kommer Alecta med nytt bränsle till pensionsdebatten.
Staffan Ström konstaterar att det inte är många områden i svensk offentlig debatt där det finns så lite konsensus som när det gäller pensionerna.
– Vissa säger att svenskarnas pensioner faller som en sten och att 45 procent av slutlönen är det nya normala. MinPension, Sveriges största webbplats för pensionsinformation, säger att pensionen i genomsnitt förväntas bli 69 procent, och vår egen stora studie att visar Medelsvenssons verkliga, disponibla inkomst vid 67 års ålder är hela 90 procent av den inkomst som han eller hon hade vid 60.
Så vem ska man tro på?
– Det är faktiskt så att alla tre har rätt. Allt beror på hur mycket man zoomar in på enskilda delar av pensionärernas inkomster, och även på om man gör fiktiva beräkningar eller tittar på Sveriges äldres verkliga inkomster, hävdar Staffan Ström.
Olika vinklar
Han utvecklar resonemanget så här: Någon som kommenterar pensionssystemet syftar i själva verket ibland på enbart den allmänna pensionen. Någon annan syftar på pensionspyramidens alla tre våningar, alltså allmän pension, tjänstepension och privat sparande. Och en tredje inkluderar även de grundskydd och transfereringar som för många äldre står för en ganska stor del av inkomsten – bostadstillägg, inkomstpensionstillägg och äldreförsörjningsstöd till exempel.
Olika inkomstslag
– Idag har mer än 400 000 svenskar inkomster från arbete i någon grad trots att de är 66 år eller äldre och i de allra flesta fall också har pensionsinkomster. Den gruppen myntade vi 2018 ett helt nytt ord för nämligen ”Jobbonärer”, säger Staffan Ström.
Pension handlar därmed för allt fler inte längre om en enskild händelse i livet utan om en individuell process som i många fall sträcker sig över flera år där inkomster av en mängd olika svar blandas.
Alla inkomster
– Undersökningar som bara mäter ofta fiktivt beräknade pensionsinkomster och ställer dem i relation till en ofta lika fiktivt beräknad lön säger alltså i själva verket ganska lite om hur det faktiskt ser ut för en majoritet av svenskarna, hävdar Staffan Ström.
– Vill vi veta hur det verkligen ser ut i de äldres plånböcker behöver vi höja blicken och se till alla de inkomster som landar i plånboken. Det är anledningen till att vi gör vår årliga studie och skälet till att den mäter samtliga inkomster och inte bara pension.
SPF Seniorerna kritiska till studien
– Det är olyckligt om man uppfattar att Alecta har gjort en pensionsstudie, för det har man har gjort är en där alla former av inkomster ingår, såväl före som efter pensionering.
Det säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson. Det finns naturligtvis intressanta aspekter i rapporten, men det har inget med pensioner att göra, betonar hon:
– Vi lägger inte på barnbidrag, socialförsäkringar, kapitalinkomster när vi jämför eller bedömer yrkesaktivas löner, och det bör inte göras avseende pensioner.
Helt enkelt för att det snedvrider debatten och förvillar samt för att andra inkomster än lön och pension är mycket ojämnt fördelade.
År 2020 såg det ut så här, enligt Anna Eriksson:
Äldre med högst årsinkomst (400 000 kronor eller mer per år) utgjorde 13 procent av alla pensionärer, men här fanns 74 procent av lönesumman i åldersgruppen och 47 procent av inkomsterna från privat pension.
– Om man behöver addera bidrag och löneinkomster bland seniorer till pensionen för att få upp siffrorna är det snarare ett bevis på att pensionssystemet inte lever upp till sitt syfte om en god pension – och då är det där vi behöver lägga krutet.
Ett annat bekymmer med Alectas siffror är att de tittar på yngre seniorer, och därmed utelämnar äldre seniorer.
Yngre seniorer är inte representativa för hela gruppen seniorer, eftersom den allmänna pensionen har ett förskott, tjänstepensionen har korta uttagstider, löneinkomster är vanligare och så vidare.
– Det är i åldern kring 75 år som man hittar en mer representativ pension som speglar genomsnittet för hela pensionärslivet. Så vill man verkligen veta hur pensionärer har det måste man höja blicken och se på alla seniorer och deras pensioner, inte bara de yngre, avslutar Anna Eriksson.
