Som sista land i Norden får Sverige en nationell demensstrategi.
Beslutet fattas av regeringen idag torsdag (24/5).
Men grunden till strategin fick man för knappt ett år sedan då Socialstyrelsen överlämnade en utredning till dåvarande äldreminister Åsa Regnér, en utredning som regeringen hade beställt sedan tidigare.
”Har tagit tid”
Nationella strategier för demenssjukdomar finns sedan flera år i våra nordiska grannländer, och kritik har riktats mot den svenska senfärdigheten.
– Vi har ju haft nationella riktlinjer sedan 2010, så det har funnits ett verktyg att arbeta med, men jag tycker också att det är synd att det har tagit tid och jag är glad att den äntligen är på plats, säger äldreminister Lena Hallengren (S) till Ekot.
Lika för alla
Den nationella strategin syftar till att göra demensvården jämlik över landet och grundad i bästa tillgängliga kunskap: rätt insats vid rätt tidpunkt av rätt aktör.
Ett så kallat standardiserat vårdförlopp ska införas, vilket innebär att vården och omsorgen ska vara likvärdig för alla oavsett var i landet man bor.
Så många är sjuka
I dag finns cirka 160 000 personer med demenssjukdom.
Varje år insjuknar cirka 24 000 personer.
Antalet med demenssjukdom beräknas ha fördubblats till år 2050.
Så många är sjuka
I dag finns cirka 160 000 personer med demenssjukdom.
Varje år insjuknar cirka 24 000 personer.
Antalet med demenssjukdom beräknas ha fördubblats till år 2050.
En stor brist i dagens omsorg om demenssjuka är den låga utbildningsnivån inom hemtjänsten.
Många demenssjuka måste bo kvar hemma eftersom det saknas platser i särskilt boende, något som SPF Seniorerna har kritiserat vid ett flertal tillfällen.
Inga nya pengar
Regeringen kopplar inte några nya ekonomiska resurser till den nya demensstrategin.
– Dels görs det kontinuerligt, men vi ser framför oss ett stort behov av att satsa på den här kompetensen, och jag ser den nationella demensstrategin som startskottet för ett mycket mer aktivt och intensivt arbete för att möte människor med demenssjukdom, och deras anhöriga, säger Lena Hallengren till Ekot.
Beslutet
Själva beslutets innehåll presenterade Lena Hallengren på en pressträff i samband med ett besök på Stiftelsen Silviahemmet i Stockholm, där Drottningen och rektor Wilhelmina Hoffman presenterade Silviahemmets arbete.
- Rätt insatser under hela sjukdomsförloppet: Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram och sprida en modell för ett standardiserat insatsförlopp, efter det att en person har fått en demensdiagnos. Personer med en demenssjukdom ska erbjudas rätt stöd och insatser vid rätt tidpunkt under hela sjukdomsförloppet.
- Uppföljning av nationell strategi för omsorg om personer med demenssjukdom: Socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp och långsiktigt hantera strategiska frågor inom ramen för strategin. Socialstyrelsen ska redovisa en plan för arbetet den 1 oktober 2018 och slutredovisa uppdraget den 1 juni 2022.
Sju inriktningar har valts ut för strategin:
• Samverkan mellan hälso- och sjukvård och social omsorg
• Personal
• Kunskap och kompetens
• Uppföljning och utvärdering
• Anhöriga och närstående
• Civilsamhälle
• Digitalisering och välfärdsteknik
Det här måste förbättras
Socialstyrelsen har i underlaget till regeringen listat en rad så kallade förbättringsområden:
1. Fler personer med demenssjukdom behöver utredas
2. Bättre förutsättningar inom primärvården
3. Mindre praxisskillnader vid utvidgade demensutredningar
4. Kortare utredningstider
5. Mer jämlik läkemedelsförskrivning
6. Bättre kunskap om och förutsättningar för uppföljning
7. Fler gränsöverskridande demensteam
8. Fortsatta satsningar för att öka personalens kompetens
9. Mer handledning och tid för reflektion – framförallt inom hemtjänsten
10. Fler behöver anpassad dagverksamhet
11. Mer stöd till anhöriga – och anpassat till olika grupper
12. Fortsatta insatser för att förbättra bemötandet vid BPSD
13. Behoven hos personer från andra länder behöver uppmärksammas
14. Bättre möjligheter till utvärdering av demensområdet
