För 18:e året i rad får landets 1,3 miljoner anhörigvårdare se sig representeras av en egen riksdag. Under två dagar får den osynliga och heterogena gruppen både ljus och plats.
Årets Anhörigriksdag i Varberg pågår för fullt. Två dagar, 10-11 maj, fylls med 27 föreläsningar, utställningar och diskussioner. Samtliga riksdagspartier finns på plats.
Men att få partierna på plats var inte helt lätt, säger Pontus Oscarsson, vice ordförande i AHR till Hallands Nyheter.
– Det var svårt att få hit politiker i år. Det ger en signal till att det inte är viktigt.
Att vara i rörelse
Det är 20-årsjubilerande Anhörigas Riksförbund (AHR) som för 18:e året i rad vill skapa ett forum för anhöriga, politiker, tjänstemän, frivillig- och intresseorganisationer, vård- och omsorgspersonal. Mellan 500 och 600 personer finns på plats.
Temat för årets upplaga av Anhörigriksdagen är anhöriga i rörelse. På två sätt: Dels att om man rör sig så mår man bättre och dels genom själva kampen med att utveckla anhörigstödet.
– Vi driver opinion i olika frågor, men det är svårt att få gehör, säger Pontus Oscarsson.
Finns mycket kunskap
En titt i programmet visar att engagemanget och kunskaperna om anhörigfrågor är stort.
Lennarth Johansson, forskningsledare vid Äldrecentrum Stockholm, framträder bland annat på temat om morgondagens anhörigomsorg och anhörigstöd.
Andra forskare som Petra Ulmanen och Berth Dahlrup berättar om sina resultat (se fakta).
Beth Dahlrup om glömd grupp
Det är väl beforskat och känt hur det är att vara anhörigvårdare till en person med demenssjukdom, men det finns betydligt färre studier om anhörigas börda när det gäller personer med depressionsdiagnos.
Om det berättar demenssköterskan Beth Dahlrup som skrivit en avhandling om börda och livskvalitet för anhöriga, och om effekter av att få stöd.
– Vi vet idag att depression är ett vanligare tillstånd bland äldre än demenssjukdomar. Det är inte minst därför viktigt att personal inom vård och omsorg uppmärksammar även denna grupp av anhöriga. Och samhället måste skaffa mer kunskap om dem överhuvudtaget.
Politiskt intresse
Äldreminister Åsa Regnér sänder sin politiskt sakkunniga Catharina Piazzolla till Anhörigriksdagen och Nka – Nationellt kompetenscentrum anhöriga – finns på plats för att berätta om metoder för att utveckla stöd till anhöriga.
Andra teman under årets Anhörigriksdag är hur anhörigperspektivet ska finnas med i så kallade brytpunktssamtal, och hur en nollvision mot tvång och begränsningar i demensvården ska kunna förverkligas.
Goda exempel
På temat ”det är aldrig för sent…” berättar anhörigvårdaren Aina Granath och personliga tränaren Nina Nordin om Ainas närstående Hans, 86 år, som har levt med en Alzheimerdiagnos sedan 2008.
– Efter att ha varit på väg att tappa såväl tal som social kompetens har han fått personlig träning tre gånger i veckan under drygt två år och har fått tillbaka både sin livsglädje och sin förmåga att kommunicera och ta vara på dagen, berättar Aina Granath.
Jan Arleij
jan.arleij@senioren.se
Petra Ulmanen om pris för anhöriga
Petra Ulmanen vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet berättar utifrån sin nya avhandling ”Omsorgens pris i åtstramningens tid. Anhörigomsorg för äldre ur ett könsperspektiv” om vad det betyder för äldres döttrar och söner att äldreomsorgen har minskat ända sedan 1980 och att var fjärde plats i äldreboende har försvunnit sedan år 2000.
Har anhörigomsorgen ökat och hur påverkas omsorgsgivarnas liv, framförallt deras arbetsliv? Hur vanligt är det med psykiska påfrestningar, svårigheter att fokusera på arbetet eller att gå ner i arbetstid till följd av omsorgsgivandet? är frågor hon ger svar på i sin forskning.
