Eva Sahlin leder SPFs arbete med att ta fram en ny vård- och omsorgspolitik. Hon tvekar inte: Anhöriga spelar en allt viktigare roll i framtidens äldreomsorg, och därför måste SPF vässa kampen för deras rätt till stöd.
Anhöriga har laglig rätt att erbjudas stöd, men bara en av fyra vet om det. Trots att lagen skärptes 2009 klarar alltså landets kommuner inte av att informera sina medborgare effektivt. Här kommer SPF in, menar Eva Sahlin.
– Ett ökat tryck från vår sida ute i kommunerna, exempelvis via pensionärsråden, kan spela stor roll. Vi måste hjälpa till att få samhället att stötta med kraft, både praktiskt och i själva attityden.
Du leder SPFs vård- och omsorgsgrupp som drar upp riktlinjerna för SPFs krav. Bryr ni er om de anhöriga?
– Absolut. De anhöriga är en jätteviktig grupp som står för en stor del av all omsorg som överhuvudtaget ges till äldre. Därför måste de också ges motsvarande plats i diskussionerna och i rapporten.
Men hur?
– Vi pekar ut de viktigaste åtgärderna för att få fart på stödet. Det handlar om att alla landets kommuner måste se till att ha anhörigkonsulenter som sedan också gör det viktiga jobbet med att verkligen nå ut med information om att det finns stöd att hämta för de anhöriga. Sedan måste det naturligtvis också finnas ett stöd värt namnet.
Hur ska ett sådant stöd se ut?
– Avgörande är att man klarar av att anpassa stödet och hjälpen efter individen. Det i sin tur förutsätter att man blir betydligt bättre på att först och främst lyssna in den anhöriga. Därefter gäller det att vara kreativ och forma bästa möjliga lösning till varje enskild individ.
Kan du konkretisera?
– Vi har ett huvudkrav i rapporten som säger att stödet ska tillhandahållas enligt de nationella riktlinjer som tagits fram för vård och omsorg vid demenssjukdom. Det innebär till exempel att stödet ska bestå av avlösning, utbildning och psykosocialt stöd och helst i samverkan. Stödet ska också erbjudas tidigt i sjukdomsförloppet.
Som på Gotland i artikeln nedan?
– Ja. Vi har konstaterat i gruppen att det måste till just ett nytt och bredare samarbete mellan hälso- och sjukvården å ena sidan och kommunerna å den andra för att anhörigstödet ska fungera mer effektivt.
– Men förutom att stödet behöver komma in tidigare så kräver vi att det blir enklare för den anhöriga att själv få hemtjänststöd. Idag är hemtjänst och annat stöd alltför ensidigt riktat till den sjuke.
Ni vill också se flexiblare biståndsbeslut som öppnar för att man som anhörig själv kan påverka innehållet i stödet?
– Ja. Vi har för många kommandoror i vården och omsorgen runt de äldre, säger Eva Sahlin och hänvisar med ett litet skratt till karaktären i Emil i Lönneberga.
Kan anhörigfrågan bli en valfråga 2014?
– Jag hoppas det. Samhället har anledning att fundera på hur man ska stötta när fler anhöriga kommer att göra allt större insatser. Jag tror att de anhöriga blir en allt viktigare del av lösningen av hur vi ska klara vården och omsorgen om äldre framöver.
Menar du hur vi ska ha råd med välfärd?
– Ja, genom att vi blir äldre och håller oss friskare längre kan vi äldre också bidra med mer. Men det bygger faktiskt på ett väl utvecklat, medvetet och genomtänkt anhörigstöd.
SPFs politik för framtiden
SPFs vård- och omsorgsgrupp arbetar på förbundsstyrelsens uppdrag. Gruppen håller på att ta fram en rapport som ska läggas på kongressens bord i Jönköping 2014.
Rapportens namn visar inriktningen: Vård och omsorg i en ny tid – Vision 2025.
De ingår i vård- och omsorgsgruppen:
Eva Sahlin, ledamot i förbundsstyrelsen, tidigare MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska), ledamot i Socialstyrelsens äldreråd, LPR, KPR
Karl-Erik Axelsson, förbundsstyrelsen
Barbro Westerholm, riksdagsledamot
Gösta Bucht, läkare och sakkunnig i SPF
Greta Nordquist, SPFs Skånedistrikt
Ola Nilsson, sekreterare.