100 000 svenskar har gått ner i arbetstid eller slutat jobba för att vårda sina äldre anhöriga. Det visar ny forskning.
Idag lägger forskare vid Stockholms universitet fram en rapport som visar på en omfattande förändring:
2010 fick nära två tredjedelar av de äldre hjälp av barn och andra släktingar. 2002 var andelen som fick sådant stöd kring 50 procent.
Klasskillnader förstärks
Petra Ulmanen, en av rapportförfattarna, konstaterar att det är vanligast att lågutbildade äldre får hjälp av anhöriga.
– Då blir det ju att de med låg pension blir mest beroende av barnens hjälp. Och barnen har då svårare att satsa på sina arbeten och sin försörjning och sin karriär. Och då hamnar de också på efterkälken, så klasskillnaderna förstärks, säger Petra Ulmanen.
Färre boenden
En huvudanledning till förändringen är kommunernas nedläggningar av platser platser i vård- och omsorgsboenden (särskilda boenden).
Under de senaste tio åren har var fjärde plats försvunnit från Sveriges äldreboenden, enligt rapporten. I platser handlar det om 31 000.
Omöjliggör arbete
En del har ersatts av hemtjänst, en annan del av privat köpt hjälp, men det balanserar inte hela minskningen.
– Det är ingen hållbar väg att bara räkna med att anhöriga kan kliva in mer och mer, och skära ner på den offentliga äldreomsorgen mer och mer. Äldreomsorgen behövs för att barnen ska kunna förvärvsarbeta, säger Petra Ulmanen.
Hjärtskärande exempel
Kommunals ordförande Annelie Nordström kommenterade rapporten på förmiddagens seminarium.
– För våra medlemmar handlar det inte bara om att man kan tvingas gå ner i arbetstid eller sluta arbeta för att orka vara anhörigvårdare. De bristande resurserna i omsorgen gör att många mår dåligt av att inte hinna göra ett fullgott arbete.
– Jag har varit med ute och med egna ögon sett hjärtskärande exempel på hur hemtjänstpersonal är hemma hos demenssjuka äldre som är så sjuka att de inte ens vet att de är hemma hos sig själva. När hemtjänsttiden är slut kan personalen som måste hasta vidare behöva slå på TV:n för att den sjuke inte ska märka att de lämnas ensamma.
Arbetskraft
Annelie Nordström förutspådde att EU kommer med dekret att äldreomsorgen måste rustas upp i en lång rad EU-länder för att kvinnor ska kunna komma ut på en arbetsmarknad som kommer att ropa efter arbetskraft.
– Sverige ligger än så länge väl framme. Men fortsätter den utveckling vi ser i rapporten som läggs fram idag kommer vi att få fördjupade problem med att rekrytera arbetskraft i Sverige framöver.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Rapporten
Rapporten läggs fram i sin helhet under förmiddagen på ett seminarium i Stockholm. Veteranen rapporterar på twitter, @veteranentwit
Rapporten heter ”Åtstramningens pris – Hur påverkas de medelålders barnen av äldreomsorgens minskning?”. Du kan läsa rapporten här.
Fakta ur rapporten:
- Minskningen i äldreboenden har inte kompenserats av utökad hemtjänst, sett till antalet hjälptimmar.
- Anhörigomsorgen har ökat kontinuerligt sedan 1980-talet. Nytt under 2000-talet är att ökningen berör alla grupper av äldre, oavsett utbildningsnivå. Tidigare ökade anhörigas insatser främst bland barn till lågutbildade äldre.
- 360 000 personer i förvärvsaktiv ålder hjälper en äldre, sjuk eller funktionshindrad närstående dagligen eller flera gånger i veckan.
- 80 000–100 000 personer har gått ned i arbetstid eller slutat arbeta helt för att vårda – främst kvinnor med lägre utbildning.
- Privat köpt hjälp har ökat, men betydligt mindre än anhörigas insatser. Även om antalet personer som köper privat hjälp har ökat rör det sig oftast om ett fåtal timmar.
